1
ing
2
knappingsborg
3
dg
4
5
mirum
smedby
hg

Välkommen att bli en del av framtidens Handelsstad!

Norrköping Handel består av ett nätverk av handelsföretag och fastighetsägare med intressen i handeln i Norrköping. Vår målbild är att arbeta för att underlätta och utveckla handeln i vår kommun. Vi gör det genom samverkan med kommunen och andra relevanta parter. Vi engagerar oss i frågor som berör vår vardag idag oavsett om du är stor eller liten, men även frågor som påverkar vår framtid.

Norrköping växer på flera sätt och vi tar bl.a. ett stort utvecklingssteg med anledning av byggandet av Ostlänken. Vi vill samverka för en gemensam och tydlig röst och vi ser fram emot att göra den resan tillsammans med dig.

Du behövs, oavsett om du är engagerad eller bara intresserad!

Som medlem får du möjlighet att vara med och påverka innehållet i våra diskussioner, du får information från Norrköping Handels möten samt från de samverkansträffar där vi finns representerade.

Kemikalieskatten når inte målen

Publicerad: 2018.09.12  •  Senast uppdaterad: 2018.09.12

Kemikalieskatten når inte målen

Den första juli 2017 infördes kemikalieskatten, en viktbaserad punktskatt på elektronikvaror som kan uppgå till 320 kronor per produkt exklusive moms (400 kronor ink moms). HUI Research har på uppdrag av ElektronikBranschen, Svensk Handel och EHL (vitvarubranschen) utrett i vilken utsträckning kemikalieskatten haft avsedd effekt och kan konstatera att så inte är fallet.

Utredningen visar att staten varit för optimistiska i sina beräkningar av skatteintäkterna som skulle uppgå till 2,4 miljarder, men i själva verket endast landat på knappt 1,3 miljarder under första året. Om man även ser till skattens följdeffekter på statskassan, exempelvis uteblivna momsintäkter, är den statsfinansiella effekten marginell och kan i värsta fall vara negativ.

”Införandet av kemikalieskatten har visat sig vara en pyrrhusseger. Både skatteintäkterna och miljöeffekterna är försumbara. Däremot vet vi med säkerhet att kemikalieskatten slår enögt mot svenska handlare, vilket driver jobb och företag ut ur landet ”, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.

600 – 1 400 färre jobb
Kemikalieskatten innebär också en ökad regelbörda för företagen, något som inte minst är kostsamt för många mindre företag. Enligt HUI Researchs beräkningar leder skatten till högre priser i Sverige relativt i andra länder. Även skattens effekter på utlandshandeln ser ut att ha underskattats av regeringens utredning. Kemikalieskatten leder till lägre marginaler för svenska företag, samt mellan 600 och 1 400 färre arbetstillfällen i branschen.

”Det är idag oerhört enkelt för konsumenter att handla från utlandet. Att köpa sin dammsugare eller sina hörlurar från Tyskland är idag inte krångligare än att köpa dem från en svensk aktör. Kemikalieskattens konkurrensnackdel för svenska företag blir därför betydande. Dessutom är e-handeln från utlandet fortfarande i sin linda och kommer att växa explosionsartat under de närmaste åren”, säger Kent Oderud, ordförande för EHL.

Inför kemikalieskattens införande gjordes på regeringens uppdrag en utredning (SOU 2015:30) som prognostiserade konsekvenserna av skatten. I utredningen drogs slutsatserna att skatten förväntades ge upphov till årliga skatteintäkter om 2,4 miljarder kronor, en minskad försäljning av elektronikvaror med 4,5 procent per år, en förflyttning av den totala elektronikförsäljningen (till svenska konsumenter) från svensk detaljhandel till obeskattad internationell e-handel med 0,4 procent samt stora hälsobesparingar.

Läs HUI Research utvärdering av kemikalieskatten här.

Stilindex från Svensk Handel

Publicerad: 2018.09.11  •  Senast uppdaterad: 2018.09.11

Skohandeln ökade – klädhandeln minskade

Stilindex från Svensk Handel Stil visar att den totala försäljningen av kläder i fysiska butiker och deras e-handel, mätt på jämförbara enheter och i löpande priser, minskade med 1,4 procent i augusti jämfört med samma månad förra året.

Skoförsäljningen ökade under månaden och uppvisade en utveckling om 3,1 procent. Utfallet hittills i år landar på -2,3 procent för kläder och på -1,2 procent för skor.

Butiker och e-handel   Augusti 2018 Ackumulerat 2018
  Kläder -1,4% -2,3%
  Skor 3,1% -1,2%

Kommentarer från Svensk Handel Stil

– Inte helt överraskande tappade klädhandeln i augusti. Bristen på reavaror och en höstförsäljning som inte riktigt kommit igång är förmodligen skälen. Skohandeln ökade dock glädjande med 3,1 procent, säger Mikael Sandström, branschordförande för Svensk Handel Stil.

– Om vi ska tala om väder är skohandeln mer väderberoende än klädhandeln eftersom skor, i högre utsträckning än kläder, är en behovsstyrd vara. Några dagar med regn och höstkänsla triggade igång handeln, inte minst till skolstarten då föräldrarna som vanligt överraskades av att barnens fötter vuxit under sommaren, menar han. Trots ökningen ligger skohandeln ackumulerat på minus 1,2 procent och klädhandeln har backat med 2,3 procent sedan årets början.

– September tycks ha börjat trevande. Klädhandeln har dessutom en stark jämförelsemånad med en tillväxt om tre procent i september förra året medan skohandeln får det ännu tuffare med en ökning i september förra året med närmare tio procent, avslutar Mikael Sandström.

För eventuella frågor kontakta:
Mikael Sandström, branschordförande Svensk Handel Stil, 070-564 03 80
Pressjour, Svensk Handel, 010-471 86 50

Viktig markering!!

Publicerad: 2018.09.06  •  Senast uppdaterad: 2018.09.06

Åtal mot bluffbolaget Företagsopinion väntas: ”Viktig markering”

Det pågår en omfattande utredning av blufföretaget Företagsopinion. Enligt tidningen Driva Eget har åklagaren beslutat att driva in nästan en halv miljon kronor från ett företag som agerat betalningsmottagare åt företaget. Snart väntas åtal väckas mot de bolag som de använt som betalningsmottagare, något som Svensk Handel välkomnar som en viktig markering.

”Även om den beslagtagna summan är en bråkdel av vad bolaget lyckats driva in är det en viktig markering från samhället att personerna runt Företagsopinion nu ställs inför rätta”, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Svensk Handel Varningslistan har mottagit tusentals klagomål mot Företagsopinion och bolaget är listat på Varningslistan sedan den 27e juli 2017. Företagsopinion skickade ut blanketter som uppfattas som en marknadsundersökning, gömt djupt i det finstilta står det att det drabbade företaget förbinder sig att annonsera hos Företagsopinion.

”Företaget är en av de enskilda aktörer som fått in flest klagomål sedan Varningslistan startades. Bolaget har vållat enormt stor ekonomisk och känslomässig skada för mängder av företagare”, säger Per Geijer.

Tidningen Driva Eget skriver att den omfattande förundersökningen innehåller misstanke om grovt penningtvättbrott mot San Fransokyo AB, ett bolag som agerat betalningsmottagare åt bluffbolagen Företagsopinion, Bolagsupplysningen och Företagsopinion.

Svensk Handels bild är att det är samma personer som ligger bakom alla tre bolagen. I ett försök att förhindra Svensk Handels arbete med att stoppa blufföretagen har Företagsopinon försökt att stämma Svensk Handel i estnisk domstol. Ett mål som de förlorat i första instansen.

Se samtliga företag på Varningslistan här

Försök med att införa handelsinriktning i gymnasieskolans ekonomiprogram.

Svensk Handel välkomnar handelsinriktning på gymnasieskolans ekonomiprogram

Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att på försök införa en handelsinriktning på gymnasieskolans ekonomiprogram. Svensk Handel som länge drivit frågan välkomnar initiativet som ett viktigt steg för att stärka handelns framtida kompetensbehov.

”Vi vet att många elever som är intresserade av handel och försäljning väljer ekonomiprogrammet. Med en egen handelsinriktning kan vi göra det mer attraktivt att studera handel och på sikt bidra till att stärka kompetensen inom branschen”, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.

Trots att var fjärde person får sitt första jobb i handeln och att branschen sysselsätter cirka en halv miljon människor har gymnasieskolans handelsprogram på många håll brottats med lågt söktryck.

”Många handelsföretag rekryterar gärna från ekonomiprogrammet redan idag. Digitalisering och förändrade butikskoncept kommer att ställa allt högre krav på framtidens medarbetare i handeln, det är viktigt att utbildningssystemet hänger med”, säger Karin Johansson.

Förslaget med en handelsinriktning på ekonomiprogrammet är en av de viktigaste synpunkter som Svensk Handel, via det partsgemensamma Handelsrådet, haft på regeringens gymnasieutredning.

Höstens Webbinarier

Publicerad: 2018.08.29  •  Senast uppdaterad: 2018.08.29

Höstens webbinarier ute nu

Under hösten 2018 arrangerar Svensk Handel ett flertal webbinarium. Ett webbinarie är ett seminarium som hålls på webben. Dessa är kostnadsfria för Svensk Handels medlemmar och kräver inga förkunskaper.

Du kan delta i webbinarierna från den plats som passar dig. Allt du behöver är en fast internetuppkoppling och en dator som kan spela upp ljud.

Du hittar alla webbinarierna samlade här. Där kan du också kan anmäla dig. I anmälningsbekräftelsen kommer du få information om hur du ansluter dig.

Dataskyddsförordningen (GDPR) – i ett arbetsrättsligt perspektiv

19 september 2018 kl 10:00-11:00

Sedan den 25 maj 2018 gäller dataskyddsförordningen (GDPR) för hantering och behandling av personuppgifter. Den nya förordningen ställer högre krav på företag och organisationer att systematiskt arbeta med dataskyddsfrågor. Detta får bland annat stor påverkan när det gäller hantering av personuppgifter som erhålls vid rekryteringsförfarande, om personalen i företaget och uppgifter om tidigare anställda. Har du den kunskap som behövs?

Svensk Handels arbetsrättsexperter kommer under webbinariet att belysa och tydliggöra hur man som företag ska arbeta med hanteringen och behandlingen av personuppgifter i enlighet med förordningen utifrån ett arbetsrättsligt perspektiv.

Anmäl dig här!

Nytt Lager och E-handelsavtal

27 november 2018 kl 14:00-15:00

Vid årsskiftet upphör Partihandelsavtalet att gälla och det är dags att börja tillämpa Lager och E-handelsavtalet, är du redo?

Svensk Handels arbetsrättsexperter kommer under webbinariet att gå igenom och fokusera på de delar i avtalet som är nya i förhållande till Partihandelsavtalet och belysa vad företag måste göra innan det nya avtalet träder i kraft. Fokus kommer att ligga på de nya arbetstid, schemaläggning, förhandlingsregler, samt de nya reglerna gällande tidsbegränsade anställningar.

Anmäl dig här!

 

Diskriminering – Vad innebär arbetsgivarens skyldighet att arbeta förebyggande med aktiva åtgärder?

16 oktober 2018 kl 10:00-11:00

Arbetsgivare ska enligt diskrimineringslagen arbeta med aktiva åtgärder. Det innebär ett löpande arbete för att motverka diskriminering och på annat sätt främja lika rättigheter och möjligheter.

Svensk Handels arbetsrättsexperter kommer under tillfället att guida dig igenom regelverket och tydliggöra de krav som lagstiftningen ställer på företagen, bland annat i form av krav på rutiner, riktlinjer samt årliga lönekartläggningar. Du kommer även att få med dig praktiska tips om hur du på bästa sätt arbetar med dessa frågor.

Anmäl dig här!

 

Systematiskt arbetsmiljöarbete – När och hur ska riskbedömningar göras?

15 november kl 10:00-11:00

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete har varje arbetsgivare ett ansvar för att regelbundet undersöka arbetsplatsen och bedöma riskerna. Vid detta webbinarie går Svensk Handels arbetsmiljöexperter igenom reglerna på ett lättförståeligt sätt och du får svar på grundläggande frågor såsom hur och när riskbedömningen ska göras. Vi kommer också gå igenom de särskilda regler som gäller avseende ergonomiska riskbedömningar. Som vanligt får du möjligt att ställa frågor under webbinariets gång.

Anmäl dig här!

 

Misskötsamhet i anställningen – Hur bör man som arbetsgivare agera?

6 december 2018 kl 10:00-11:00

Hur ska man som arbetsgivare hantera medarbetare som inte följer de regler och rutiner som gäller på arbetsplatsen? När bör skriftlig erinran utdelas och när är det möjligt för arbetsgivaren att avsluta anställningen? Under webbinariet kommer Svensk Handels arbetsrättsexperter att belysa dessa frågor utifrån ett praktiskt perspektiv med exempel från Arbetsdomstolens tidigare domar.

Anmäl dig här!

 

Ny forskning

Publicerad: 2018.08.27  •  Senast uppdaterad: 2018.08.27

Ny forskning: Lägre arbetsgivaravgifter skapade fler jobb

Enligt Svensk Handel hade sänkningen av arbetsgivaravgifterna för unga goda sysselsättningseffekter inom handeln. Ny forskning från Handelns forskningsinstitut bekräftar bilden. Studien visar att reformen skapade cirka 16 400 nya arbetstillfällen, vilket är nästan dubbelt så många jobb än vad tidigare studier visat.

Den nya studien pekar på att tidigare utvärderingar av reformen underskattade sysselsättningseffekterna. De företag som fick relativt stora sänkningar anställde fler arbetstagare jämfört med de företag som fick marginella sänkningar, eller ingen sänkning alls.

– I tider där vi behöver välkomna fler människor in på arbetsmarknaden är de här siffrorna mycket intressanta. Kostnaden spelar en avgörande roll för hur många jobb som företagen inom handeln kan skapa, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.

Samtidigt visar forskningen att arbetskraftskostnaderna minskade med förhållandevis mindre totalbelopp för 80 procent av företagen som påverkades av reformen. Det anges som en viktig förklaring till att sysselsättningseffekterna inte blev än mer omfattande.

Utöver att lägre arbetsgivaravgifter skapar fler arbetstillfällen, anser Svensk Handel att det på sikt är en viktig faktor för att svenska handelsföretag ska behålla sin konkurrenskraft i tider där handeln, inte minst inom sällanköp, blir allt mer internationell.

– Handeln har snabbt blivit global och om vi vill behålla arbetstillfällen inom den svenska sällanköpshandeln måste de svenska arbetskraftskostnaderna bli mer konkurrenskraftiga i förhållande till omvärlden, säger Karin Johansson.

Tidigare beräkningar från IFAU konstaterade att sänkta arbetsgivaravgifter skapade mellan 6 000 till 10 000 jobb.

Tydlig majoritet för tillträdesförbud !

Publicerad: 2018.08.24  •  Senast uppdaterad: 2018.08.24

Tydlig majoritet för ett tillträdesförbud

Efter att även Socialdemokraterna meddelat att de vill ge butiker rätt att porta kunder finns en tydlig majoritet i riksdagen för att införa ett så kallat tillträdesförbud. Svensk Handel, som länge drivit frågan, förväntar sig att nästa regering går från ord till handling.

Ett av Svensk Handels huvudkrav inför årets valrörelse är att personer som notoriskt stjäl, eller trakasserar anställda i butiken ska kunna portas. Många handlare vittnar om en stor maktlöshet när personer som tidigare stulit, eller trakasserat butikens medarbetare, återigen kliver in i butiken.

”Det är orimligt att handlaren i dag helt saknar möjlighet att avsluta kundrelationen. Att införa ett tillträdesförbud är en markering och en viktig pusselbit för att skapa tryggare butiker”, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

När Svensk Handel frågar riksdagspartierna svarade samtliga partier i Alliansen, samt Sverigedemokraterna, att de vill införa ett tillträdesförbud. Nu ger även Socialdemokraterna ett tydligt besked i frågan.

”Det är inte rimligt att som anställd i butik utsättas för hot eller trakasserier vid upprepade tillfällen. Vi ger nu besked att vi vill ha en sådan lagstiftning”, sade arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, till Tidningen Handelsnytt.

Debatt: Personer som begår upprepade brott måste kunna portas från våra butiker

Det innebär att det finns en tydlig majoritet i riksdagen för att införa ett tillträdesförbud. Svensk Handel förväntar sig därför att nästa regering, oavsett konstellation, går fram med ett skarpt förslag.

”Det är glädjande att det finns en tydlig majoritet för att införa ett tillträdesförbud. Vi vill därför se att nästa regering går från ord till handling och lägger fram ett skarpt förslag”, säger Per Geijer.

Brottsligheten – handelns viktigaste valfråga

Publicerad: 2018.08.23  •  Senast uppdaterad: 2018.08.23

Brottsligheten – handelns viktigaste valfråga

DT ifrågasätter den 17 augusti dels om handeln verkligen är brottsutsatt, dels om Svensk Handel går i takt med medlemmarna. Vi kan lugna DT på båda punkterna.

Handeln är mycket brottsutsatt och statistik finns som styrker detta. Svensk Handel genomför medlemsenkäter, analyserar polisanmälningar och har följt åtal och domar. Vi har även tagit fram en Trygghetsbarometer med ett säkerhetsindex. Mer än var fjärde butik har varit utsatt för stöld den senaste veckan. Var femte handlare har drabbats av hotfullt beteende från en besökare eller kund den senaste månaden.

Brott begås dagligen, men polisanmäls sällan. Många handlare har slutat anmäla då det sällan leder till åtal.

Svensk Handel företräder medlemmarna. I trygghetsfrågor finns ett stort engagemang. Tidningen Icanyheter (nr 25/18) frågar ” Vilken politisk fråga är viktigast för handeln just nu?” 42 procent svarar att det är brottsligheten. DT behöver inte oroa sig för att vi inte skulle gå i takt med våra medlemmar.

När Svensk Handel beskriver en brottslighet som drabbar handlare och butiksanställda dagligen anklagar DT oss för att sprida populism. Det är oroväckande – brottsligheten som drabbar handeln är ett samhällsproblem som förtjänar att tas på större allvar.

DT angriper Svensk Handel hårt och onyanserat. Om DT månar om ett öppet och tryggt samhälle är Svensk Handel och våra medlemmar era bästa vänner. Vår relation borde starta med vänskaplig nyfikenhet, inte med konfliktsökande attacker.

Mats Hedenström, näringspolitisk chef, Svensk Handel
Per Geijer, säkerhetschef, Svensk Handel

Info om penningtvätt

Publicerad: 2018.08.23  •  Senast uppdaterad: 2018.08.23

Anmälan till registret mot penningtvätt

Länsstyrelsen har skickat brev till verksamhetsutövare gällande penningtvätt och finansiering av terrorism. Har du eller din verksamhet fått brevet? Här hittar du information.

I syfte att få de verksamhetsutövare som omfattas av lag (2017:630) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism att registrera sig i Bolagsverkets register mot penningtvätt har Länsstyrelsen skickat brev till verksamhetsutövare som kan tänkas omfattas av lagstiftningen.

Har du eller din verksamhet fått brevet?

Mot bakgrund av förändringar gällande kontanthandel i penningtvättslagstiftningen, dvs sänkt tröskelvärde vad gäller kontanthandel, från 15 000 euro till 5 000 euro förväntas fler varuhandlare som bedriver yrkesmässig handel med varor omfattas av penningtvättslagen och där med omfattas av Länsstyrelsens tillsyn.

Ska du eller din verksamhet registreras i Bolagsverkets register mot penningtvätt?

Penningtvättslagen gäller för verksamhetsutövare (juridiska- och fysiska personer) som:

  • driver yrkesmässig handel med varor, och
  • betalar ut eller tar emot betalning kontant (fysiska sedlar och mynt) på belopp som uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer, eller
  • avser att betala ut eller ta emot betalning kontant (fysiska sedlar och mynt) på belopp som uppgår till motsvarande 5 000 euro eller mer.

Penningtvättslagen gäller både för de verksamhetsutövare som säljer eller köper varor och betalar ut eller tar emot kontanter som uppgår till 5 000 euro eller mer vid ett tillfälle (enstakatransaktion), samt för de verksamhetsutövare som säljer eller köper varor och betalar ut eller tar emot kontanter som uppgår till 5 000 euro eller mer vid flera tillfällen (sambandstransaktioner).

De verksamhetsutövare som driver verksamhet enligt ovan beskrivning ska registrera sig i Bolagsverkets register mot penningtvätt.

För att registerna verksamheten i Bolagsverkets register mot penningtvätt används Bolagsverkets blankett 705, Anmälan till registret mot penningtvätt. Blanketten finner du här.

De verksamhetsutövare som fått detta brev men inte driver verksamhet enligt ovan beskrivning behöver inte registrera sig i Bolagsverkets register mot penningtvätt.

Om en du har ytterligare frågor kring detta brev är du välkomna att kontakta Länsstyrelsen Info.Penningtvatt.Stockholm@Lansstyrelsen.se.

Bengt Nilervall

Näringspolitisk expert Betalfrågor, Stockholm
010-47 18 544

Rekordhet sommar!!!

Publicerad: 2018.08.15  •  Senast uppdaterad: 2018.08.15

Rekordhet sommar kylde ned framtidsförväntningarna i handeln

Handlarnas framtidsförväntningar sjönk i augusti. I både butikshandeln och e-handeln minskar optimismen jämfört med föregående månad. Det visar Svensk Handels Handelsbarometer för augusti.

Framtidsindikatorn bland de fysiska butikerna minskade med -3,1 enheter i augusti till index 95,2. Det innebär att indikatorn ligger lägre än under samma period förra året. Störst var tappet bland dagligvarubutikerna där framtidsförväntningarna föll med hela 6,4 enheter.

– En varm sommar brukar gynna dagligvaruhandeln, men när den rekordheta sommaren ledde till eldningsförbud var det också slutgrillat för konsumenterna. Även om eldningsförbudet var högst nödvändigt bidrog det till en viss nedgång i dagligvaruhandeln, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.

Även bland e-handlarna minskade framtidstron. Svagare förväntningar på både framtida försäljning och på antalet anställda gjorde att Framtidsindikatorn för e-handeln föll med 1,9 enheter, till 108,3, i augusti.

– Sommaren brukar tillhöra de svagaste månaderna för många e-handlare. Även om e-handlarnas optimism svalnat under sommaren är digitaliseringstrenden hetare än någonsin, säger Karin Johansson.

Framtidsförväntningarna för såväl den egna butiken som för handeln som helhet har minskat två månader i rad. Fortsatt är handlarna mer optimistiska kring den egna butiken än för handeln som helhet.

Skolstarten viktig för handeln

Publicerad: 2018.08.14  •  Senast uppdaterad: 2018.08.14

Skolstarten viktig för handeln

Den varma sommaren lider mot sitt slut och för många av Sveriges unga väntar skolstarten runt hörnet. Inför skolstarten passar många på att införskaffa allt som behövs för det nya läsåret.Det brukar ge handeln ett visst uppsving.

I Handelsbarometern för augusti 2015 svarade 51 procent av sällanköpshandlarna att skolstarten är mycket eller ganska viktig för försäljningen. Bland dagligvaruhandlarna var motsvarande siffra 43 procent.

Augusti och september är framförallt viktiga månader för butiker som säljer kläder, skor, böcker och papper samt artiklar inom sport och fritid.

– Slutet av augusti innebär en nystart för många efter sommarens semester. Det gör att vi köper allt från kläder till jobbet, till nya skol- och idrottsprylar till barnen, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.

Storsäljare inför skolstarten

  • Ryggsäckar
  • Böcker, papper och pennor
  • Cyklar
  • Surfplattor
  • Pennor
  • Hänglås
  • Gymnastikskor
  • Armbandsklockor

Överens om tillträdesförbud

Publicerad: 2018.07.10  •  Senast uppdaterad: 2018.07.10

Regeringen och oppositionen överens om tillträdesförbud

Under torsdagen anordnade Svensk Handel säkerhetsseminariet ”Hur skyddar vi svenska butiker från återfallsförbrytare och internationella stöldligor?” i Almedalen. Medverkade under seminariet gjorde justitieminister Morgan Johansson (S) och Tomas Tobé rättspolitisk talesperson för moderaterna. Båda vara eniga om att ett tillträdesförbud måste införas.

Under Svensk Handels seminarium berättade ICA-handlaren Mikael Ovrell om hur han och hans medarbetare på ICA Nära i Kortedala, strax utanför Göteborg, utsatts för både hot och våld. Butiken har varit i familjens ägo under 60 år.

Mikael berättade om hur en 21-årig kassörska blivit hotad om att bli våldtagen av tre män, samtidigt som deras medbrottslingar fyllde varukorgar med varor och bar ut dem helt öppet.

Mikaels historia berörde både justitieminister Morgan Johansson (S) och moderaternas rättspolitiska talesperson Tomas Tobé. Båda gav uttryck för en samsyn i frågan kring tillträdesförbud där båda lovade att det ska se till att frågan blir till verklighet.

Förutom en samsyn kring tillträdesförbudet enades de två politikerna om följande:
• Ett beivrande av småstölder.
• Kortade processtider för enklare brott.
• Avvecklande av straffrabatter.
• Fler synliga poliser.
• Det ska bli lättare att lämna en kriminell karriär.
• Påföljderna ska bli mer anpassade efter person.

Vikande konjuktur kan slå hårt

Publicerad: 2018.06.20  •  Senast uppdaterad: 2018.06.20

Vikande konjunktur kan slå hårt mot sällanköpshandeln

Detaljhandeln har stor betydelse för svensk ekonomi, jobbskapande och för oss alla som konsumenter. För att handelns företag ska blomstra och fortsätta att skapa positiva värden är det centralt att de är lönsamma, annars väntar i förlängningen en avveckling. Därför är det viktigt att analysera detaljhandelns lönsamhet, vilket Svensk Handel gjort i en ny rapport.

En viktig slutsats i rapporten är att det inte räcker att enbart titta på genomsnittliga resultat för hela detaljhandeln. De största företagen med över 100 anställda utgör endast 0,3 procent av det totala antalet företag, men svarar samtidigt för 55 procent av hela detaljhandelns omsättning. En gynnsam utveckling i de största företagen riskerar att skymma utmaningar som flertalet företag inom handeln brottas med.

Detaljhandeln har generellt sett lägre rörelseresultat än näringslivet i stort. Den genomsnittliga lönsamheten förbättrades i samband med konjunkturuppgången 2014, men har därefter enbart ökat svagt trots en fortsatt god konjunktur. En viktig förklaring är att den internationella konkurrensen pressar priser och lönsamheten inom sällanköpshandeln.

Medelstora företag är hårdast pressade men rörelsemarginalen sjunker trendmässigt i flera delar av sällanköpshandeln. De minst lönsamma företagen uppvisar en sjunkande lönsamhet under 2000-talet. Lite drygt var fjärde sällanköpshandlare, minst 12 000 av cirka 47 000 företag, har till och med en negativ rörelsemarginal.

Dagligvaruhandelns rörelsemarginal har däremot en svagt stigande trend. Matbutikerna har inte på samma sätt som sällanköpshandeln utsatts för prispress till följd av växande e-handel. Bygg- och järnhandeln visar också förhållandevis goda resultat i den starka konjunkturen.

Svensk Handels rapport visar att bilden av detaljhandelns lönsamhet är mångfacetterad. Ett orosmoln är hur sällanköpshandeln klarar av att möta en nedgång i konjunkturen i tider där den digitala strukturomvandlingen pågår med full kraft. Trots god konjunktur är det många handelsföretag som uppvisar mycket svaga rörelseresultat. Handeln har på kort tid blivit global. Åtgärder som stärker svenska handlares konkurrenskraft är mer angelägna än någonsin.

Johan Davidson,
chefsekonom Svensk Handel

Kommuner med flest anmälda butiksbrott per invånare

Publicerad: 2018.04.27  •  Senast uppdaterad: 2018.04.27

Här anmäls flest butiksbrott i Sverige

I samband med Säkerhetsveckan har Svensk Handel tagit fram en lista över vilka kommuner som det är mest riskfyllt att driva butik i. Kristinehamn, Landskrona och Karlskoga är mest utsatta – där sker flest anmälda brott per butik.

Listan baseras på Brottsförebyggande rådets statistik över antalet anmälda stöldbrott i butik, inbrott i butik och butiksrån under 2017. Kommunerna har rangordnats efter antalet anmälda brott i förhållande till antalet butiker i kommunen.

”Den här listan vill ingen kommun toppa. Brotten som drabbar handeln har ökat snabbt och på vissa platser i landet är läget akut. Om vi inte agerar finns risken att vissa butiker rent av tvingas slå igen”, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

”Vi ser hur allt fler handelsföretag noga väger in utsattheten för brott i sina kalkyler när de planerar framtida butiksetableringar. Vill kommunen ha en levande handel borde de ta den här statistiken på största allvar”, säger Per Geijer.

Åtgärder krävs

Svensk Handel har under en längre period förespråkat fler synliga poliser på gator och torg. Per Geijer vill även lyfta fram samverkan som en viktig aspekt i det brottsförebyggande arbetet.

”Butiksägare, polis och kommun behöver sätta sig ner, identifiera problembilden och samverka kring hur de ska komma åt roten till problemet, avslutar Per Geijer.

Svensk Handels undersökningar visar att handlarna anmäler få butiksbrott. Trygghetsbarometern visade exempelvis att två av tre butiksstölder inte anmäldes den senaste veckan. Huvudorsaken är att handlarna upplever att det inte leder till något resultat.

Svensk Handels stöldrapport visar att det varje år stjäls för 6 miljarder i svenska butiker.

Kommuner med flest anmälda butiksbrott per invånare:

  1. Kristinehamn
  2. Landskrona
  3. Karlskoga
  4. Avesta
  5. Järfälla
  6. Upplands Bro
  7. Vimmerby
  8. Oskarshamn
  9. Partille
  10. Malmö

Anmäl samtliga brott under vecka 17!!!

Publicerad: 2018.04.18  •  Senast uppdaterad: 2018.04.18

Säkerhetsvecka ska ge mer korrekt bild av brottsligheten

Trots att brotten i handeln ökar anmäler handlarna allt färre brott. För att sätta ljus på omfattningen av brotten som drabbar handeln uppmanar Svensk Handel samtliga butiker att under en vecka – den så kallade Säkerhetsveckan – anmäla alla brott.

Under vecka 17, 23-29 april, vill Svensk Handel att landets handlare kraftsamlar och anmäler samtliga brott som sker i butiken. Syftet är att uppmärksamma handelns växande problem med brott, hot och stölder.

”Att stoppa den eskalerade brottslighet som hotar många handlare blir allt mer akut. Fakta och siffror spelar stor roll för att beslutsfattare verkligen ska förstå omfattningen av de problem som drabbar handeln”, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

BRÅ:s siffror missvisande

Var 15:e sekund sker ett brott i en butik i Sverige. Sammanlagt innebär det stölder för cirka sex miljarder. Svensk Handels statistik visar att stöldbrotten i butik ökat med 30 procent på tre år. Samtidigt visar siffror från BRÅ att butiksstölderna tvärtom minskar. Svensk Handel anser att det är en missvisande bild.

”Tyvärr ser vi hur många handlare tappat tron på att en anmälan kan göra skillnad. Enda sättet att visa omfattningen av problematiken med butiksstölder är att anmäla brotten”, säger Per Geijer.

För att underlätta anmälningsprocessen har Svensk Handel tagit fram en app där brott snabbt och enkelt kan anmälas. Under Säkerhetsveckan kommer Svensk Handel även att arrangera seminarier, möten och kampanjer för att uppmärksamma säkerhetsfrågan.

Ökade krav med GDPR

Publicerad: 2018.04.16  •  Senast uppdaterad: 2018.04.16

Förtroende viktigt när data samlas in

Kunderna blir allt mer medvetna om att företag samlar in persondata. Samtidigt växer osäkerheten och oron kring vilken typ av information som samlas in och inte minst hur den används. Svensk Handels expert råder handlare att, genom tydlighet och transparens, vinna kundernas förtroende. En ny unik tolkningsguide för GDPR visar vägen.

För att undersöka svenska folkets syn på digital integritet har Svensk Handel varit med och tagit fram rapporten Delade meningar. Den visar bland annat att 4 av 10 är oroliga över hur deras insamlade användardata används – en siffra som har fördubblats senaste tre åren. Dessutom anger drygt 7 av 10 att de inte vet hur personlig information samlas in av företagen.

–Personaliserade erbjudanden har stor potential att ge kunderna en bättre köpupplevelse, men det är avgörande att handlarna är tydliga, transparenta och upprätthåller kundernas förtroende, säger Anna-Karin Strömqvist, näringspolitisk expert på Svensk Handel.

Ökade krav med GDPR

Den nya dataskyddsförordningen GDPR som börjar gälla den 25 maj ställer ökade krav. Företag är skyldiga att, på ett tydligt och målgruppsanpassat, sätt informera hur kundernas persondata används.

För att underlätta för medlemmarna har Svensk Handel, i nära samarbete med medlemsföretag och en särskild expertgrupp, tagit fram en tolkningsguide där handlare får hjälp med hur och när information om insamling och behandling av kunders persondata kan lämnas.

Grundläggande är att företagen gör det så lätt och tydligt som möjligt för kunden att få veta vilken data företaget har, varför man har den och inte minst vad man gör med den.

– Tolkningsguiden är en unik produkt som ger Svensk Handels medlemmar ett viktigt verktyg i omställningen till GDPR, säger Anna-Karin Strömqvist.

Trendbrott bland handlarna

Publicerad: 2018.04.16  •  Senast uppdaterad: 2018.04.16

Handlarna andas våroptimism

Efter flera månaders nedgång vänder framtidsförväntningarna i handeln uppåt i april. Framförallt är det tron på den framtida försäljningen och utsikterna för antalet anställda i branschen som ökar.

I Handelsbarometern för april ökar Framtidsindikatorn med 5,0 enheter och landar på 95,1. Även om det innebär ett trendbrott efter flera månader med negativ utveckling är framtidsförväntningarna fortfarande lägre än samma månad förra året.

”Det råder våroptimism i handeln efter flera tröga månader. Butikerna är laddade med ett nytt sortiment och kunderna behöver rusta sig inför utomhussäsongen. Det kan ge en välbehövlig andningspaus i den digitala transformation som handeln går igenom”, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.

Större optimism bland e-handlarna

E-handlarna är betydligt mer optimistiska än butikshandlarna. I april ökade framtidsförväntningarna bland e-handlarna med 0,6 enheter och landar på 118,3. Den största ökningen sker i förväntningarna på antalet anställda som ökade med 5,8 enheter. Utsikterna för lönsamheten minskade däremot något.
”Tillväxten i handeln sker på nätet och optimismen bland e-handlarna är stark. Konkurrensen är tuff men potentialen att nå nya kunder är enorm”, säger Karin Johansson.

Även när det kommer till tron branschens utveckling som helhet sker ett trendbrott och optimismen vände uppåt i april.

Färre regler ger mer framgångsrika handlare

Publicerad: 2018.04.06  •  Senast uppdaterad: 2018.04.06

”Färre regler ger mer framgångsrika handlare”

En stor regelbörda tynger handlarna menar Mats Hedenström, näringspolitisk chef på 
Svensk Handel, och föreslår tre åtgärder för att låta handlarna göra bättre affärer.

Tydliga lagar och regler som skapar rättvisa spelregler är i grunden en förutsättning för ett gott företagsklimat. Problemet med regler är att de tenderar att växa och paradoxalt nog bli tyngst att bära för de företag som alltid gör rätt för sig. Därför ska vi inte ha fler regler än vad de offentliga aktörerna klarar av att följa upp.

Handeln berörs i dag inte bara av nationella regler. Globaliseringen och det allt djupare EU-samarbetet gör att regelbördan har utökats. Svensk Handels rapport ”Värsta reglerna” visar att hela åtta av tio handlare anser att regelbördan har ökat de senaste fem åren.

Skatteregler och arbetsrätt är det som handlarna anser tar mest tid. Bland dagligvaruhandlarna tar även livsmedelslagstiftningen mycket resurser. Allt fler handlare svarar att kontakterna med de offentliga aktörerna försämrats. Upplevelsen av regelbördan handlar inte alltid om själva reglerna, utan ofta också om hur reglerna tillämpas och om det bemötande som företagen får.

Handlarnas upplevelse av växande regelkrångel är en oroväckande signal för alla oss som brinner för att det ska vara enkelt och lustfyllt att driva företag. Krångliga och onödiga regler innebär stora kostnader för företagen. Regelbördan stjäl tid och engagemang som gör bättre nytta bland kunderna, på lagret eller i jakten på nya affärsmöjligheter.

Att minska regelbördan för företagen görs inte via en punktinsats, utan kräver ett löpande arbete. Svensk Handel har tagit fram flera åtgärdsförslag för minskat regelkrångel och föreslår bland annat:

  • Inför ett bäst före-datum på regler. Svensk Handel anser att regler ska kunna tidsbegränsas för att sedan utvärderas innan de eventuellt förlängs, eller tas bort.
  • Följ principen en regel in, en regel ut. För att undvika att mängden regler ständigt sväller borde ett regeltak införas.
  • Inför tidsgräns för handläggningstid. Svensk Handel vill se en maximal tidsgräns för handläggning i statlig och kommunal förvaltning.

Med färre men tydligare regler ger vi våra handlare förutsättningar att fokusera på sina affärer och bli mer framgångsrika. Det innebär inte bara en vinst för företagen. Det är även en stor vinst för hela samhället.

Källa: Market 6 april 2018

Stor undersökning om hållbarhetsarbetet

Publicerad: 2018.04.04  •  Senast uppdaterad: 2018.04.04

Handlarna intensifierar hållbarhetsarbetet – en fråga om lönsamhet

Tre av fyra handelsföretag arbetar aktivt med hållbarhet. Utöver att bidra till en hållbar utveckling och stärka varumärket har ekonomisk lönsamhet blivit en allt viktigare drivkraft för företagens hållbarhetsarbete.

Drygt varannan handlare (53 %) har ökat hållbarhetsarbetet de senaste året. För två år sedan var motsvarande siffra 30 procent. Nästan nio av tio handlare (87 %) anser att det finns ett klart positivt samband mellan satsningar på hållbarhet och lönsamhet.

”Handelsföretagen fortsätter att växla upp hållbarhetsarbetet. Det är glädjande att handlarna ser att de kan räkna hem satsningarna på hållbarhet rent ekonomiskt. Hållbara affärer blir alltmer lönsamma affärer. Det innebär att satsningarna kommer att fortsätta även i lågkonjunktur”, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.   

Kunderna röstar med plånboken

Svensk Handels hållbarhetsundersökning visar att tre av fyra konsumenter tycker att det är viktigt att företag de köper av arbetar aktivt med hållbarhetsfrågor. Konsumenternas främsta drivkrafter är i första hand faktorer som gagnar dem själva – att produkten håller hög kvalitet, att produkten inte innehåller tillsatser eller farliga ämnen samt att produkten är nyttig eller hälsosam.

”Vägen till den hållbara konsumtionen går via handeln. Kunderna blir allt mer medvetna och gör aktiva val. I höst går vi till valurnorna för att rösta. I handeln röstar kunderna med plånboken nästan varje dag”, säger Karin Johansson.

Se Svensk Handel i TV4 Nyheterna

Nästan sex av tio (58 %) av kunderna lägger mer pengar på miljömärkta eller etiskt märkta varor jämfört med ett år sedan. Lite drygt fyra av tio konsumenter (43 %) säger att de väljer att köpa varor från ett visst företag eftersom de arbetar för att bidra till ett bättre samhälle.

Svensk Handels hållbarhetsundersökning har besvarats av 1 717 handelsföretag och 1 020 konsumenter.

Mindre användning plastbärkassar

Publicerad: 2018.04.03  •  Senast uppdaterad: 2018.04.03

Handeln visar vägen för minskad plastbärkasseanvändning

Naturvårdsverket har presenterat statistiken för antalet tunna plastbärkassar som satts på den svenska marknaden under 2017. Enligt dem använder handeln 832 miljoner tunna plastbärkassar under föregående år, vilket innebär att det arbete som handelsföretagen har påbörjat ligger i linje med regeringens ambition om att minska användningen av tunna plastbärkassar i Sverige till 2020.

Naturvårdsverket redovisade under tisdagen statistik för 2017 års förbrukning av tunna plastbärkassar.Siffran, som landade på 832 miljoner, avser hur många tunna plastbärkassar som till exempel butiker inom handeln samt restauranger har köpt in under året. Tillsammans med konsumenterna har företag inom handel, sedan informationsskyldigheten infördes 1 juni 2017, hörsammat och gemensamt åstadkommit en positiv trend gentemot målet att senast 31 december 2019 använda 90 plastbärkassar per person och år.

– Vi kan konstatera att handeln har agerat för att minska användningen av tunna plastbärkassar. Många handlare har satt upp informationsskyltar vid kassan, andra har börjat ta betalt för bärkassen och framförallt har många butiker börjat fråga kunden om de verkligen behöver en plastbärkasse. Medvetenheten hos både företag inom handeln och konsumenter har tveklöst ökat, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.

Se Svensk Handel i SVT Rapport (18:25 minuter in i inslaget)

Svenska handelsföretag har agerat genom en rad aktiviteter. Bland annat startade H&M, Lindex och KappAhl initiativet One Bag Habit, för en mer hållbar konsumtion av plastbärkassar. Initiativet har under året lockat till sig fler handelsföretag och är nu som en av tre finalister nominerat till den prestigefyllda titeln ”Årets insats inom hållbart varumärkesbyggande” av Sustainable Brand Index 2018.

– Flera företag inom handeln har visat stor handlingskraft och gått före med initiativ för att minska konsumtionen av plastbärkassar. Handeln har visat att vi både kan och vill ta ansvar för att bidra till en förändring och en mer hållbar användning av plastbärkassar, avslutar Mats Hedenström.

Mer och mer regler!!

Handlarna: Regelbördan blir allt tyngre

Nästan 8 av 10 handelsföretag (78 %) upplever att regelbördan har ökat de senaste fem åren. Dagligvaruhandeln samt järn-, bygg- och färghandeln är de branscher som anser att regelbördan ökat mest.

– Krångliga och onödiga regler innebär stora kostnader för handlarna. Regelbördan tar tid, pengar och resurser som handlarna hade kunnat lägga på att utveckla sin verksamhet eller anställa fler medarbetare, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.

Svensk Handels rapport ”Värsta reglerna” visar att dagligvaruhandlarna främst upplever att Livsmedelslagstiftningen tar tid. Egenkontroll av livsmedel samt dokumentationshantering i verksamheten är de moment som är mest betungande.

Bland sällanköpshandlarna är det främst skatteregler och arbetsrätten som kräver resurser. Av skattereglerna är de mest krävande delarna momsredovisning och skattedeklaration.

Inför tidsgräns för handläggning

För att minska regelbördan för handelsföretagen vill Svensk Handel att en maximal tidsgräns för handläggning i stat och kommun införs, att principen en ”regel in, en regel ut” börjar användas samt att företagen inte ska betala för den tillsyn som aldrig äger rum.

– Vi ska inte införa fler regler än vad vi klarar av att följa. Regler behövs men de ska vara tydliga och logiska. Det ska vara lätt att göra rätt. För att upprätthålla förtroendet är det viktigt att reglerna tillämpas lika för alla företag, säger Mats Hedenström.

Stämmer statistiken ???

Publicerad: 2018.03.23  •  Senast uppdaterad: 2018.03.23

Rättsväsendet måste vinna tillbaka handlarnas förtroende

Enligt statistik från Brottsförebyggande rådet minskade stölderna i butik under 2017. På 10 år har antalet polisanmälda butiksstölder minskat med nära 30 procent. Svensk Handels egna undersökningar talar dock ett annat språk.

När vi frågar våra medlemmar om deras utsatthet för brott kan vi konstatera att stölderna tvärtom ökat med cirka 30 procent de senaste tre åren. Det är ett resultat av att många handlare givit upp och slutat att anmäla brotten.

När polis och åklagare meddelar brottsoffren ”stölder under 60 kronor utreder vi inte”, ”ger inte brottet fängelse lägger vi ner utredningen” eller ”personen kommer troligen att dömas för andra brott, så vi släpper det” sänder det signalen att rättsväsendet inte tar brott som drabbar handeln på allvar.

Det i kombination med en polismyndighet i fritt fall, som inte ens mäktar med att utreda allvarliga övergrepp, har resulterat i att förtroendet för polis och åklagare är oroväckande lågt. Andelen sexualbrott och personrån har mer än fördubblats de senaste åren. Även antalet fall av misshandel, hot och trakasserier ökar också kraftigt (NTU 2016).

Ett grundfundament i den moderna demokratin är att ordning och trygghet upprätthålls. När medborgarna börjar tvivla på myndigheters och folkvaldas förmåga att skapa ordning riskerar ett frö av tvivel sås kring hela samhällskontraktet. Om de inte ens kan skydda oss mot vanliga gråtjuvar, kan vi då räkna med hjälp vid grövre brottslighet? Och frågan ställs, varför ska medborgaren hedra sin del av kontraktet, genom att betala in skatter och följa lagar och regler, om staten inte hedrar sin?

Svensk Handels undersökningar visar att två av tre stöldbrott begås av vaneförbrytare. Samtidigt verkar rättssystemet vara mer inriktat på dem som begår något enstaka brott. Risken att förlora jobbet eller få en prick i registret avskräcker knappast den som begått brott i hela sitt liv. Om man begår flera brott måste konsekvenserna bli kännbara och därför vara anpassade efter individens förutsättningar. Att 8 av 10 låter bli att betala sina böter visar på hur tandlöst dagens regelverk är.

Svensk Handel vill se fler synliga poliser på gator och torg och en kraftsamling mot vardagsbrott med fokus på vanekriminella. Påföljderna måste skärpas genom att straffrabatterna tas bort för dem som regelbundet begår brott. Politiker och myndighetsföreträdare måste börja visa att de förtjänar det förtroende som de fått och att det finns anledning för skattebetalarna att även fortsättningsvis hedra samhällskontraktet.

Per Geijer, säkerhetschef Svensk Handel

Påsken bidrar till fler jobb

Publicerad: 2018.03.20  •  Senast uppdaterad: 2018.03.20

Mat för miljarder i påsk

Matbutikerna laddar butikshyllorna med ägg, sill, lax och annan mat inför påsken i nästa vecka. Under påskveckan väntas vi handla mat för 7,4 miljarder kronor. Skärtorsdagen är den stora inköpsdagen och omsättningen i dagligvaruhandeln väntas bli nästan dubbelt så stor som en genomsnittliga vardag.

– Påsken är en riktig mathelg och det kommer att vara ordentligt drag i landets matbutiker. Näst efter jul är påsk och midsommar de viktigaste högtiderna för dagligvaruhandeln, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.

Svensk Handels konsumentundersökning visar att tre av fyra (75 %) i år planerar att handla påskmaten i en större mataffär. Matförsäljningen på nätet stod för cirka 2 procent av den totala livsmedelsförsäljningen förra året. Inför årets påskhandel planerar 4 procent att klicka hem påskmaten på nätet.

Påsken bidrar till fler jobb

Högt tryck i handeln innebär också möjligheter till extraanställningar. Drygt var fjärde dagligvaruhandlare (27 %) planerar att ta in extrapersonal under påsken och totalt skapas 2 400 extrajobb.

– Bra fart i handeln innebär bra fart på arbetsmarknaden. Årets påskhandel kommer att skapa möjlighet för många unga att få chansen på arbetsmarknaden, säger Johan Davidson.

Ägg, sill och lax är de populäraste varorna på påskbordet. Konfektyrförsäljningen, där lösviktsgodis ingår, ökar med 64 procent jämfört med genomsnittsveckan. Traditionen håller i sig – majoriteten fyller påskägget med godis.

Även om påsken fortsatt är en av årets viktigaste högtider för handeln svarar allt fler handlare att påskens betydelse för försäljningen minskat under senare år.

E-handlarna mer optimistiska

Publicerad: 2018.03.15  •  Senast uppdaterad: 2018.03.15

E-handlarna mer optimistiska än butikshandlarna

Framtidstron bland de fysiska butikerna fortsätter att falla. Framtidsindikatorn landar på 90,2 i mars. Tillväxten inom e-handeln gör att optimismen bland e-handelsföretagen pekar uppåt. Det visar Svensk Handels handelsbarometer för mars månad.

För första gången mäter Handelsbarometern även framtidsförväntningarna bland e-handlarna. Förra året uppvisade e-handeln en tillväxt på 16 procent. Handelsbarometern visar att optimismen bland e-handelsföretagen är fortsatt hög. I mars steg framtidsförväntningarna med 2,5 enheter till 117,6.

”Handeln står mitt i ett skifte som drivs av ett kundbeteende som förändras i snabb takt. Vi har nått en brytpunkt där all tillväxt inom sällanköpshandeln sker på nätet. Optimismen bland Sveriges e-handlare är het”, säger Karin Johansson, vd Svensk Handel.

Framtidsindikatorn för den fysiska butikshandeln minskade med 3,2 enheter och landar på 90,2 i mars. Det är drygt 10 enheter lägre än samma månad förra året. Mest föll förväntningarna på den framtida försäljningen.

Trots att handlarnas förväntningar på butikshandeln i stort sviktar går tron på den egna butiken mot strömmen. Förväntningarna på den egna butiken steg i mars och ligger i linje med siffrorna för förra året.

”Fysiska butiker kommer naturligtvis även framöver att ha en central roll i handeln. Däremot har konkurrensen hårdnat och butikerna behöver vässa sina erbjudanden för att lyckas vara attraktiva även i framtiden”, säger Karin Johansson.

Försäljningen minskade i februari för kläd och skobranschen

Försäljningen snöade in i februari

Stilindex från Svensk Handel Stil visar att försäljningen av kläder i fysiska butiker, mätt på jämförbara enheter och i löpande priser, minskade med 9,4 procent i februari jämfört med samma månad förra året. Även skobutikernas försäljning uppvisade en negativ utveckling och minskade med 5,8 procent.

Kommentarer från Svensk Handel Stil

– Februaris försäljning har haft det bakhalt trots blygsamma jämförelsetal från februari förra året (-6,1 för kläder och -2,1 för skor). Snöovädret i delar av Sverige i slutet av månaden gjorde inte saken bättre, konstaterar Mikael Sandström, branschordförande för Svensk Handel Stil.

– Månaden ligger inklämd mellan vinterns slutreor och en vårförsäljning som inte kommit igång. Det gör februari till den minsta försäljningsmånaden som också ger låga marginaler. Det är först i mars som vårens mode börjar sälja i en större omfattning. I år ligger påsken tyvärr i mars och dessutom i samband med lönen, vilket är negativt för sällanköpsvaruhandeln då intresset under påskhelgen ligger på mat.

– Det verkar bli en väldigt tuff inledning på året för modehandeln, avslutar Mikael Sandström.

Handelns stora valfråga!

Publicerad: 2018.03.05  •  Senast uppdaterad: 2018.03.02

Alarmerande brottsläge handelns stora valfråga

Frågor som rör lag och ordning har blivit en av de viktigaste frågorna inför valet. För många handlare är det rent av den viktigaste valfrågan, skriver Karin Johansson.

Säkerhetsläget i handeln är på många håll alarmerande. Brotten blir fler och grövre till sin natur. I vissa utsatta områden har det gått så långt att butiker stängt för att manifestera mot den växande kriminaliteten. Den ökade otryggheten i samhället har medfört att frågor som rör lag och ordning seglat upp som en av de viktigaste frågorna inför valet 2018. För många av handelns företag är det rent av den viktigaste valfrågan.

När vi nu går in i ett valår kommer Svensk Handel därför att kräva att politiken prioriterar brotten som drabbar handeln. Vem kan tro på politikers tal om vikten av fler företag när samhället inte ens förmår att skydda många av de företagare som vi redan har?

Svensk Handels undersökningar visar att det årligen sker cirka två miljoner stölder från landets butiker. Majoriteten av stölderna utförs av vaneförbrytare som systematiskt stjäl. Bilden av den snattade skolungdomen måste suddas ut, stölderna som drabbar handeln är inga pojkstreck, utan allt mer organiserad.

Utöver att brotten mot handeln ökar ser vi också att tonen blivit råare och respektlöshet bland de kriminella större. Det är oroväckande med tanke på att handeln är arbetsplats för en halv miljon människor.

Svensk Handels stöldrapport visar att handlarna investerar stora summor i säkerhetshöjande åtgärder. Sammantaget lägger handelns företag nästan halva polisens budget, cirka 11 miljarder, på väktare och andra säkerhetsåtgärder. Även om handlarna arbetar hårt för att försöka bromsa utvecklingen är brottsligheten ett samhällsproblem som måste lösas av polis och rättsväsendet.

Svensk Handel har länge drivit frågan att 10 000 fler synliga poliser behövs på våra gator och torg. Det är ett positivt steg att flera partier lagt fram liknande förslag. Svensk Handel vill också göra det möjligt att porta de som notoriskt stjäl från våra butiker. I grunden måste det till en attitydförändring mot brotten som drabbar handeln. Rättsväsendet måste snabbt och resolut visa att de står på handlarnas sida.

Karin Johansson, vd Svensk Handel

Visa fler