Nyheter

Högsta optimismen inför julhandeln på ett år

Publicerad: 2018.11.15  •  Senast uppdaterad: 2018.11.15

Optimismen i handeln ökar med julen runt hörnet

Framtidstron i handeln stiger. Bland butikerna ökar framtidsförväntningarna till den högsta nivån på över ett år. Mest ökar optimismen i sällanköpshandeln. Det visar Svensk Handels Handelsbarometer för november månad.

Bland butikerna ökar framtidstron med 7,9 enheter och Framtidsindikatorn landar på 100,8 i november. Det är 3,3 enheter högre än motsvarande månad förra året och den högsta nivån på över ett år. Både förväntningarna på framtida försäljning och antalet anställda i butikerna stiger. Och mest ökar framtidsförväntningarna inom sällanköpshandeln.

– Med Black Friday och julhandel runt hörnet ökar optimismen bland handlarna. Förväntningarna på antalet anställda stiger, det är glädjande eftersom vi vet att det innebär att fler unga kan få chansen på arbetsmarknaden, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.

E-handlarnas tro på lönsamhet stärks

Även inom e-handeln ökar Framtidsindikatorn. Den växer med 3,3 enheter och ligger på index 120,8. E-handlarnas tro på framtida försäljning är fortsatt på höga nivåer men i november är det framförallt tron på den framtida lönsamheten som ökar.

– Handeln står inför årets viktigaste försäljningsperiod som kulminerar i julhandeln. Med tanke på den tuffa konkurrenssituation som råder i handeln är en god julhandel avgörande för många handlares lönsamhet, säger Karin Johansson.

Nedgång för modehandeln i oktober

Publicerad: 2018.11.08  •  Senast uppdaterad: 2018.11.08

Oväntad nedgång för modehandeln även i oktober

Stilindex från Svensk Handel Stil visar att den totala försäljningen av kläder i fysiska butiker och deras e-handel, mätt på jämförbara enheter och i löpande priser, minskade med 3,7 procent i oktober jämfört med samma månad förra året.

Skoförsäljningen minskade under månaden med 6,6 procent. Utfallet hittills i år landar på -2,6 procent för både kläder och skor.

Butiker och e-handel   Oktober 2018 Ackumulerat 2018
  Kläder -3,7% -2,6%
  Skor -6,6% -2,6%

Kommentarer från Svensk Handel Stil

Det blev trots allt minussiffror i oktober, vilket överraskade mig, säger Mikael Sandström, branschordförande för Svensk Handel Stil. Utvecklingen i september var svag och jämförelsemånaden oktober förra året visade en minskning på 5,6 procent för klädförsäljningen och hela 9,6 procent för skor, vilket borde ha gett en bättre utveckling.

– Extrema vädersituationer ger dock extrema svängningar i försäljningen. Normalt kommer hösten i september eller oktober. I år har den uteblivit helt med sommartemperaturer under månaden, vilket förklarar en del av den svaga försäljningen. Ökad e-handel med hårdare internationell konkurrens är en annan förklaring. Möjligen spelar också Black Friday med dess förväntningar på lägre priser in, fortsätter Mikael.

– Om vi bara mätt försäljningen i fysiska butiker så hade utvecklingen varit ännu sämre i oktober med ytterligare tapp på runt 1 till 2 procent för kläder och skor.

– Det här är något också fastighetsbranschen måste börja förhålla sig till. Modebranschen klarar inte den generella hyresnivån som råder idag, menar Mikael Sandström.

Utländska turister handlar för 95 miljarder

Publicerad: 2018.11.08  •  Senast uppdaterad: 2018.11.08

Utländska turister allt viktigare för den svenska handeln

Turisternas betydelse för den svenska detaljhandeln fortsätter att växa. Förra året ökade shoppingturismen med hela 10 miljarder till en omsättning på 95 miljarder. Turisternas konsumtion utgör 12 procent av den totala detaljhandeln. Framförallt är det de utländska besökarna som handlar för stora summor när de besöker Sverige.

Svensk Handels rapport ”Shoppingturism i Sverige 2018” visar att utländska besökare lägger nästan halva sin reskassa (47 %) i detaljhandeln. I takt med att de utländska besökarna blir fler växer också turismens betydelse för handeln.

”Shopping är allt oftare reseanledningen för turister som besöker Sverige. Turisterna kommer att bli allt viktigare för den fysiska handeln framöver. Här finns en fortsatt stor potential eftersom vi vet att en attraktiv handel skapar platser som turister vill besöka”, säger Mats Hedenström, näringspolitisk chef på Svensk Handel.

Motsvarar e-handelns tillväxt

Enbart de utländska besökarna lade förra året 63 miljarder i den svenska detaljhandeln. Det motsvarar den sammanlagda detaljhandelsomsättningen i 151 svenska kommuner. Ökningstakten var 9 miljarder från året innan, vilket ligger på samma nivå som den svenska e-handelns tillväxt.

”Svenska handelsföretag har allt att vinna på att omfamna turisterna. Utöver att det skapar fler kunder i butiken ger e-handeln stora möjligheter för företagen att behålla kunden även när den lämnat Sverige”, säger Mats Hedenström.

Shoppingturismen genererar uppskattningsvis 35 800 arbetstillfällen och stora skatteintäkter för statskassan. Momsintäkterna från de utländska besökarnas konsumtion i den svenska handeln uppgick förra året till 13,4 miljarder.

Totalt sett står detaljhandeln för cirka 30 procent av turismens totala omsättning på 317 miljarder.

Stadskärnan är beroende av bra tillgänglighet

Publicerad: 2018.10.29  •  Senast uppdaterad: 2018.10.29

Stadskärnan är beroende av bra tillgänglighet

Tillgängligheten är allt. Hur enkelt det är att ta sig till stadskärnan är avgörande för både turister och andra besökare. Här lämnar Göteborgs stad mycket övrigt att önska. Ska dagens verksamheter i city överleva de omfattande infrastrukturprojekten krävs att staden börjar lyssna på företagen, skriver bland andra Karin Johansson, Svensk Handel.

Handeln, turism- och besöksnäringen riskerar att drabbas hårt av de tillgänglighetsproblem som de omfattande infrastrukturprojekten i Göteborg medför. För att boende, besökare och företagen ska drabbas så lite som möjligt och att Göteborg ska fortsätta ha en levande stadskärna under bygget behövs en tydligare konsekvensanalys, att politikerna börjar lyssna på företagens förslag och konkreta ersättningslösningar.

Skäl att vara orolig

Nära 55 000 personer i Göteborg arbetar inom handel, turism och restaurang. Förutom den viktiga roll en anställning spelar för individen, bidrar de till stora skatteintäkter för staden. Göteborg har också ambitiösa mål för den framtida turismen. Gästnätterna ska fördubblas, från 4,5 miljoner 2015 till nio miljoner gästnätter år 2030. Även för handeln finns betydande utbyggnadsplaner i och kring stadskärnan där planen i Valhalla är den största.

Men det finns tyvärr anledning att vara orolig om man driver en verksamhet som lever på människors möjlighet att ta sig till Göteborgs centrum. De omfattande – och säkert nödvändiga – infrastrukturprojekt som nu startat och under många år kommer att påverka Göteborg riskerar att hindra stadskärnans tillgänglighet så pass mycket att verksamheter riskerar att försvinna. Visionen om en levande stadskärna med affärer, restauranger och ett myllrande folkvimmel riskerar att gå om intet. Verksamheter kan inte likt fågeln Fenix resa sig ur askan när allt är klart utan de måste få rätt förutsättningar att verka under hela byggtiden.

Tillgängligheten är allt

Rätt förutsättningar stavas tillgänglighet, tillgänglighet och åter tillgänglighet. För att handeln och besöksnäringen ska ha möjligheter att verka är det avgörande att varor och människor enkelt når stadens butiker, hotell och restauranger. En undersökning från Svensk Handel visar att enkelheten att ta sig till handelsplatsen är den enskilt viktigaste faktorn när kunden väljer vilket köpcentrum eller vilken stadskärna de besöker. Det handlar om tillgänglighet för konsumenter att få med sig varan hem, tillgänglighet för kunder och besökare att nå hotell och restauranger – för utan kunder och gäster finns ingen verksamhet kvar.

Trafikkontorets och Göteborgs Stads Parkerings rapport som konstaterade att hälften av alla parkeringsplatser i centrum skulle försvinna borde ha varit en tillräcklig tankeställare för såväl politiker som förvaltningar. Rapporten anger exempelvis att enbart de 900 parkeringar som P-bolaget själva går miste om i stadskärnan motsvarar hela två miljoner besökare. Rapporten borde ha medfört ett gediget arbete för att hitta ersättningslösningar och en fullständig konsekvensanalys för verksamheten i centrum.

Går för långsamt

Vi vet att det pågår arbete med att finna ersättningslösningar men intrycket är att arbetet ligger långt efter planerna och att ta bort parkeringar. Antalet ersättningsplatser motsvarar inte på långa vägar de som försvinner. De informationsmöten som äger rum är just informationsmöten där lagt kort ligger och inte dialogmöten inför vad som komma ska. Med det minskar möjligheten för handel, hotell och restauranger att förbereda sig eller komma med bra lösningar.

Det behövs en ordentlig konsekvensanalys med förslag på hur tillgängligheten till Göteborgs stadskärna kan säkras även under tiden då stadens infrastruktur utvecklas. Det är en nödvändighet för att behålla en levande stadskärna, såväl under byggtiden som vid projektens slut.

Svensk Handel och Visita medverkar mer än gärna i dialoger och bidrar med det vi kan för att underlätta för våra medlemmar och för deras besökare och kunder. Staden måste höja ambitionerna när det gäller att finna lösningar på tillgängligheten till stadskärnan – annars kommer inte visionen för de stora infrastruktursatsningarna att bli så ljus som på de fina bilderna.

Karin Johansson, vd Svensk Handel

Svag krona

Publicerad: 2018.10.29  •  Senast uppdaterad: 2018.10.29

Svag krona minskade modehandelns marginaler

Modehandeln har haft ett trögt år hittills med minussiffror för både kläd- och skohandeln. Utöver växande internationell konkurrens skapade låg kronkurs, det heta sommarvädret och höga hyresnivåer utmaningar för modebranschen.

Svensk Handels Stilanalys visar att försäljningen minskade med 2,3 procent i klädhandeln och med 1,3 procent i skohandeln under perioden januari till augusti i år. Efter en tung start på året med tre minusmånader i rad vände det till plussiffror i april och maj, som är två viktiga månader för modehandeln. Den varma sommaren skapade dock en del huvudbry.

– Det varma majvädret rivstartade försäljningen av sommarmodet samtidigt som vårjackorna blev hängde kvar i butikerna. En del butiker hade brist på sommarkläder, det bidrog till den svagare utvecklingen under sommarmånaderna, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.

Den historiskt svaga kronkursen den senaste tiden har påverkat modehandelns priser och marginaler negativt. De flesta inköpen görs i dollar, en valuta som blivit allt dyrare under året. Det bidrog till att importpriserna steg med 2,3 procent mellan maj och augusti, samtidigt som priserna i butik enbart ökade med 0,2 procent.

– Ökad e-handel och fördjupad internationell konkurrens gör det svårt för modehandeln att höja priserna. Det extremlåga ränteläget gör att kronkursen lär vara fortsatt svag den närmsta tiden, säger Johan Davidson.

Traditionella butikskedjor satsar på e-handel

Stilanalysen visar att många traditionella butikskedjor storsatsar på e-handeln och uppvisar större tillväxt på nätet än genomsnittet för branschen. Även om tillväxten sker från lägre nivåer är det en indikation på att e-handel och fysiska butiker integreras i allt högre utsträckning.

– Snart kommer vi enbart att prata om handel, oavsett om den sker i fysisk butik eller på nätet. Det handlar om att möta kunden där den befinner sig. Kombinationen fysisk butik och e-handel är ett starkt koncept för att nå ut till kunderna, säger Johan Davidson.

Det stora detaljhandelsskifte som handeln genomgår påverkar många fysiska butikers möjligheter att fortsätta bära höga hyreskostnader. Framförallt är det småföretagen i handeln som pressas. Större aktörer har ofta externa lager där hyresnivån är lägre.

– Hyrorna är en av de tyngsta kostnaderna för butikerna. Vill vi behålla ett mixat utbud på våra handelsplatser är det avgörande att hyrorna anpassas nedåt, annars riskerar det att leda till ett mer likriktat utbud, säger Johan Davidson.

För mer information eller intervju kontakta:
Svensk Handels pressjour, 010-471 86 50

Halloween

Publicerad: 2018.10.23  •  Senast uppdaterad: 2018.10.23

Många handlare uppmärksammar Halloween

Drygt 4 av 10 handlare planerar att uppmärksamma Halloween. Framförallt ökar försäljningen av godis, ljus, pumpor och maskeradkläder. Det visar Svensk Handels undersökning inför Halloween.

Halloween omfamnas i första hand av dagligvaruhandeln, där drygt 7 av 10 handlare (71 %), uppmärksammar Halloween på något sätt. Vanligast är att dekorera butiken eller att ta in speciella Halloweenrelaterade varor till försäljning.

– Halloween har kommit till Sverige för att stanna. För handeln är Halloween ett bra tillfälle att skapa kampanjer som lockar kunder till butiken, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.

Under Halloween-veckan ökar dagligvaruhandelns försäljning av hushållsprodukter (bland annat ljus, pynt och servetter) med 14,1 procent, och försäljningen av konfektyr med 7,9 procent, jämfört med en genomsnittlig vecka.

Halloween ingen mathögtid

Även om många butiker uppmärksammar Halloween anser de flesta handlare att det varken påverkar försäljningen positivt eller negativt. Förra årets Halloweenvecka ökade omsättningen i dagligvaruhandeln med 3,9 procent jämfört med 2016, men samtidigt låg den totala försäljningen i dagligvaruhandeln cirka 2,5 procent lägre än en genomsnittlig vecka.

– Även om många dagligvaruhandlare får en försäljningsskjuts av Halloween kan firandet än så länge inte jämföras med utpräglade mathögtider i Sverige. För vissa butiker inom sällanköpshandeln med ett nischat sortiment kan Halloween däremot vara viktigare än självaste julhandeln, säger Johan Davidson.

När de svenska handlarna får ranka vilka helger och högtider som är viktigast hamnar Halloween på tionde plats.  I USA är Halloween betydligt viktigare för handeln. Amerikanerna beräknas i år handla Halloweenrelaterade varor för cirka 81 miljarder kronor. De amerikaner som firar Halloween väntas i genomsnitt lägga motsvarande omkring 780 svenska kronor per person på detta.

Halloween firas den 31 oktober varje år.

För mer information, eller intervju kontakta:

Johan Davidson, chefsekonom Svensk Handel, 010-471 85 32
Svensk Handels pressjour, 010-471 86 50

Varning! Bluffakturor

Publicerad: 2018.10.18  •  Senast uppdaterad: 2018.10.18

Se upp för Bolagsupplysningens nya bluff

Just nu skickar Bolagsupplysningen ut 2018 års version av bluffblanketten. Den är utformad för att misstas som myndighetspost och många tror att den kommer från Bolagsverket. Den vilseledande blanketten kan kosta dig 5795kr per år.

Med stor text längst upp på blanketten står det ”Dags att komplettera” samt en uppmaning om att man ska rätta till eller fylla i sina nya företagsuppgifter. Längst ner på blanketten står det ”Vänligen returnera snarast, använd bifogat svarskuvert, Porto betalt”.

Det man inte lägger märke till vid första anblick är att det i det finstilta står att kostnaden är 5795kr per år. Skriver man under och skickar in blanketten så kommer man att få en faktura.

Den nya bluffblanketten från Bolagsupplysningen förväntas nå alla företag i hela Sverige. Bolaget ligger publicerat på Svensk Handel Varningslistan sedan juli 2014 och har tidigare gjort liknande utskick.

Om du har fått blanketten rekommenderar Svensk Handel att du gör följande:

  • Skriv inte under
  • Riv sönder blanketten och kasta
  • Informera andra i din omgivning

Om du har skrivit under blanketten bestrid kommande faktura enligt följande:

  • Skriv följande text över fakturan: ”Jag motsätter mig betalningsansvar beroende på ett vilseledande som är att anse som bedrägeri, Svensk Handel informerade. Polisanmälan kommer att göras.”
  • Scanna eller ta en bild på fakturan och skicka via mail till den mailadress som står på fakturan. Lägg till mailadressen varningslistan@svenskhandel.se som kopia
  • Gör en polisanmälan via appen, klicka på ”Anmäl” och välj ”Bluffaktura”

Ny bedrägeriexpert på Svensk Handel har rekryterats från Polisen

Publicerad: 2018.10.10  •  Senast uppdaterad: 2018.10.10

Nina Jelver är ny bedrägeriexpert på Svensk Handel

Svensk Handels säkerhetsenhet stärker kompetensen inom bedrägeriområdet. Nina Jelver har rekryterats från Polisens nationella bedrägericenter för att ge handelsföretagen stöd, råd och tips för att kunna syna bedrägeribluffen.

– Teknikutvecklingen innebär stora möjligheter, tyvärr gäller det även för de kriminella. Bedrägerierna mot företag har ökat lavinartat de senaste åren. Med den här rekryteringen vill vi bidra till att stärka näringslivets kunskapsnivå inom bedrägeriområdet, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Nina Jelver kommer närmast från Polisen där hon arbetat med bedrägerifrågor på Nationellt bedrägericenter. Tidigare har hon även arbetat på både Brå och Rikspolisstyrelsen. Nina är utbildad kriminolog från Stockholms Universitet.

– Jag ser fram emot att arbeta direkt mot företag och att bistå dem i deras vardag. Det finns ett stort behov av mer information och kunskap inom bedrägeriområdet. De kriminellas modus förändras snabbt i takt med digitaliseringen, vilket ökar företagens utsatthet. Vi har ett viktigt jobb att göra, säger Nina Jelver.

Några exempel på bedrägerier som ofta drabbar företag är kortbedrägerier, vd-bedrägerier och bluffakturor. Det förekommer också fall där bolag kapas.

Nina råder alla företagare att ansluta sitt företag till en digital brevlåda eller att ladda ned Bolagsverkets app. Då får du som företagare aviseringar via mejl eller sms om det kommer in anmälningar kring styrelseändringar i ditt bolag och kan agera direkt. Nina Jelver började sin anställning på Svensk Handel den 1 oktober.

Bedrägeriexpertens fem snabbtips – så undviker du att gå i bedrägerifällan:

 

  1. Öppna inte e-post eller länkar som är okända eller oväntade för dig
  2. Om ett erbjudande låter för bra för att vara sant så är det förmodligen det
  3. Lämna aldrig ut dina personliga uppgifter på uppmaning av någon annan
  4. Anslut ditt företag till en digital brevlåda
  5. Håll dina programvaror uppdaterade och ta regelbundet en kopia på information som du inte kan vara utan

Var tredje handlare utsatt för stöld senaste veckan.

Butiksstölderna fortsätter öka – var tredje handlare utsatt senaste veckan

Nästan hälften av handlarna (45 %) har varit utsatt för brott den senaste tiden. Det är en ökning med nio procentenheter från förra mätningen. Vanligaste brottet som drabbar handlarna är butiksstölder, drygt var tredje handlare har drabbats av stölder den senaste veckan. Det visar Svensk Handels Trygghetsbarometer för tredje kvartalet.

I Trygghetsbarometern presenteras ett Säkerhetsindex, ett sammanfattande mått på andelen unika butiker som varit utsatta för stöld, hot eller våld vid minst ett tillfälle den senaste tiden (se tabell nedan). Om en butik varit drabbad av mer än en händelse räknas denna butik bara en gång.

Säkerhetsindex för tredje kvartalet 2018 ökar med nio procentenheter från förra mätningen och uppgår till 45 procent. Framförallt är det stölderna som ökar. Drygt var tredje butik (36 %) har utsatts för stöld den senaste veckan.

– Att hantera stölder har tyvärr blivit en del av de vardagliga rutinerna för butiksanställda. Stöldbrotten mot butik ökar och det krävs en attitydförändring från rättsväsendets sida om utvecklingen ska kunna brytas, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Trygghetsbarometern visar att handlarna enbart anmälde 3 av 10 stölder. Varannan handlare anger att huvudorsaken till att de inte polisanmälde stölden är att det är fruktlöst. En polisanmälan tar tid men leder i princip aldrig till något resultat eftersom ärenden rutinmässigt skrivs av.

– Rättssamhället har succesivt avkriminaliserat butiksstölderna. Idag är det i princip riskfritt att stjäla från en butik. Utöver att handlarna inte får det stöd de förtjänar, riskerar vi att fler människor faller in i den kriminella bana. Vi vet att butiksstölder är ett vanligt instegsbrott till grövre kriminalitet, säger Per Geijer.

Om ja: har du polisanmält händelsen?
Har din butik råkat ut för något av följande? Ja Ja Nej Vet ej
1. Stöld /snatteri den senaste veckan 36% 30% 68% 2%
2. Hot eller våld den senaste månaden i
samband med stöld
6% 50% 50%
3. Inbrott den senaste månaden 2% 91% 9%
4. Hotfullt beteende från besökare/kund den senaste månaden (vid andra tillfällen än vid
ev. ”snatteri” eller stöld)
22%

Dessutom anger en dryg femtedel av butikerna (22 %) att de varit utsatta för hotfullt beteende från besökare eller kunder den senaste månaden. Det är en ökning med 3 procentenheter från den senaste mätningen.

Svensk Handels Trygghetsbarometer

För att synliggöra brotten som drabbar handeln har Svensk Handel lanserat en återkommande Trygghetsbarometer med ett Säkerhetsindex. I Trygghetsbarometern mäts förekomsten av brott och hotfulla beteenden i butiker, samt i vilken utsträckning som olika händelser har polisanmälts eller inte.

Några fritextsvar från handlarna på frågan ”Varför polisanmälde du inte butiksstölden?”

”För att det blir aldrig något av det. Det slutar bara med att det tar alldeles för mycket av vår tid. Det är frustrerande att ibland är det samma personer som snattar och ändå blir dom aldrig straffade. Tröttsamt.”

”Det leder sällan eller aldrig till någon åtgärd. Vi sitter med tre personal i två tre timmar och väntar på polisen. Det är det enda som händer”

”Processen tar för lång tid och ger aldrig resultat tillbaka. Tiden att anmäla kostar mer än produkten”
”Orkar inte vänta i flera timmar på polisen”

”Avesta saknar polis. Kommandocentralen vet ej var Avesta ligger”

”På tok för mycket jobb att göra en anmälan som ändå läggs ner trots stark bevisning”

”Upplever inte att snatteri- och stöldanmälningar följs upp och därför upplever jag det som slöseri med tid”

”Har försökt att ringa polisen förut men bara blivit kopplad till en röst som säger att dom skickar en blankett som vi kan fylla i och anmäla där. Vi har anmält en gång men dom la ner ärendet”

”Vi upptäcker dagligen vid löpande inventering att varor har snattats. Egentligen borde vi anmäla alla händelser, men till slut är det apatin som segrar”

För ytterligare information eller intervju, vänligen kontakta:

Per Geijer, säkerhetschef Svensk Handel, 010-47 18 647
Hans Tjernström, presschef Svensk Handel, 010-471 86 89

Om undersökningen

Trygghetsbarometern baseras på en webbenkät till ett randomiserat urval bland Svensk Handels medlemsföretag. Enkätundersökningen som riktas till butikschefer eller butiksansvariga genomfördes i början av september 2018 och besvarades av 536 butiker. De svarande butikerna i undersökningen speglar fördelningen av samtliga medlemsföretag inom detaljhandeln både på läns- och på branschnivå. I undersökningen ingår butiker uppdelat på följande delbranscher: Apotek, Bok- och pappershandel, Elektronikhandel och vitvaror, Heminredning och möbler, Järn-, bygg- och färghandel, Kiosk, gatukök och servicebutik, Kläder och skor, Leksaker, Livsmedel (dagligvaruhandel), Sport och fritid, Ur, optik och guld, Varuhus (utom dagligvaruhandel), Annan detaljhandel.

Viktigt att veta!!

Publicerad: 2018.09.20  •  Senast uppdaterad: 2018.09.20

Geoblockeringsförordningen träder snart i kraft – det här behöver du veta

Nu är det hög tid att ta reda på vad som krävs inför geoblocksförordningen som träder i kraft i början av december. Här får du svar på dina frågor.

Geoblockeringsförordningen förbjuder diskriminering av konsumenter, och i vissa fall även
näringsidkare, baserat på nationalitet, bostadsort eller etableringsort när de köper varor eller tjänster.

Förordningen är relevant för företag som säljer varor online i något av EU:s medlemsländer, eftersom de inte längre kan neka kunder att handla med hänvisning till nationalitet eller bostadsort. Även om  förordningen inte tvingar företag att leverera varor till andra EU-länder, så kräver den att kunder från andra EU-länder ges samma möjlighet som inhemska invånare att köpa varor. Förordningen förbjuder därför att det på en webbplats ställs krav på bostadsort i ett visst EU-land, nationellt bankkonto eller specifikt betalningsmedel eller att en besökare på en webbplats automatisk omdirigeras till den lokala webbplatsen där besökaren befinner sig.

Medlemsexklusiv FAQ

Eftersom att förordningen träder i kraft den 3 december 2018 är det hög tid för företag att försäkra sig om att de efterlever kraven. Svensk Handel har tillsammans med Eurocommerce tagit fram denna FAQ för att underlätta arbetet för företag, ett dokument som innehåller svar på de vanligaste och viktigaste frågorna om geoblockering. Du som medlem i Svensk Handel kan nu ta del av denna FAQ nedan.

MEDLEMSEXKLUSIV

Geoblockeringsförordningen – frågor och svar