Betalningar med blipp vanligare när kunderna vill minska smittorisken

Nästan 75 procent av kontaktlösa betalningar sker idag utan att man slår sin pinkod, en siffra som förväntas öka än mer då beloppsgränsen för kontaktlösa betalningar där pinkod inte behövs höjdes den 17 april från 200 till 400 kronor.

– Att blippa är smidigt och enkelt, vilket underlättar en snabb utcheckning – något som både handlare och konsumenter uppskattar. Det blir intressant att följa utvecklingen nu när beloppsgränsen höjts, säger Bengt Nilervall, betalansvarig på Svensk Handel.

Läs mer: Beloppsgränsen för att ”blippa” ditt köp höjs till 400 kronor

Allt fler väljer att betala med kort och tittar man på kontantuttagen har dessa minskat med 10 procent det senaste året, enligt Bankomats undersökning.

Dramatiska försäljningstapp i modehandeln

På grund av coronavirusets effekter och dess stora påverkan på försäljningsutvecklingen är Stilindex för mars månad kompletterad med uppdelade siffror för perioderna 1-11 mars, samt 12-31 mars.

Den 11 mars bedömde Folkhälsomyndigheten att risken för samhällssmitta i Sverige var mycket hög och regeringen beslutade om ett förbud mot allmänna sammankomster med fler än 500 personer, vilket fick stor påverkan på människors beteende.

Kommentarer från Svensk Handel

– Modehandelns försäljningstapp var dramatiskt under mars månad, framförallt under månadens andra halva där försäljningen, enligt Stilindex, föll med upp emot 50-60 procent. Det speglar dessvärre det mycket allvarliga läge som råder i stora delar av sällanköpsvaruhandeln just nu, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.

– Butikernas e-handel har gått något bättre men kompenserar inte på långa vägar för det totala försäljningsbortfallet. Coronakrisen skapar en stor oro i samhället som gör att folk både håller sig hemma, men också håller i sina pengar, säger Johan Davidson.

– Behovet av kraftfulla åtgärder för att tillfälligt lätta på företagens kostnadsbörda kan inte nog betonas, ytterst handlar det om att rädda företag och jobb. Det krävs en högre subventionsgrad vid korttidspermitteringar för att undvika omfattande uppsägningar, och inte minst ett genombrott i hyresfrågan där regeringens stödpaket inte når fram till modehandlare och andra utsatta företag inom handeln, säger Johan Davidson.

Corona: Svensk Handel Juridik utökar den kostnadsfria rådgivningen

Just nu erbjuder vi dig som är medlem en utökad kostnadsfri rådgivning i Svensk Handel Juridiks jour för ärenden som har en direkt koppling till coronautbrottet.

Läs nyheten i sin helhet: Covid 19: Vi utökar den kostnadsfria rådgivningen >

Svensk Handels dotterföretag Svensk Handel Juridik erbjuder dig som är medlem juridisk specialistrådgivning inom områden som kommersiell hyresrätt, köp- och konsumenträtt och avtalsrätt. Om du behöver stöd i arbetsrättsliga frågor kontaktar du som vanligt vår arbetsrättsliga jour.

Tusentals handlare kan tvingas stänga igen

Svensk Handels senaste undersökning bland medlemsföretagen visar att företagens likviditetskris tilltar, var tredje handlare inom sällanköpsvaruhandeln anger att de i hög utsträckning har problem med sin likviditet.

Tre av tio företag inom sällanköpsvaruhandeln anger att de klarar max två månader under rådande omständigheter innan de tvingas lägga ned. Inom partihandeln, där vart tredje företag har tappat mer än 40 procent av försäljningen, är motsvarande siffra två av tio företag.

– För varje dag som coronakrisens förlamande effekt på handeln pågår fördjupas företagens likviditetsproblem. Läget är allvarligt och risken är uppenbar att vi står inför en utslagning av handelsföretag som saknar motstycke i modern tid, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.

Stora försäljningstapp
I undersökningen anger varannan butik i sällanköpsvaruhandeln att de har tappat minst 40 procent av sin försäljning. I många fall är situationen än mer alarmerande, var tionde butik har tvingats se försäljningen rasa med minst 80 procent.

Trots att flera politiska åtgärder har satts in i syfte att hjälpa företagen riskerar fortsatt 65 000 jobb att försvinna i detalj- och partihandeln, dessutom kan cirka 150 000 anställda tvingas gå ned i arbetstid.

Sex av tio företag inom sällanköpsvaruhandeln anger att de använder sig av systemet för kortidspermittering, eller planerar att göra det.

– Kortidspermittering en är viktig åtgärd för att rädda jobben i handeln. Reformen behöver dock utökas till att gälla hela arbetstiden, säger Karin Johansson.

Utöver personalen är hyrorna är en stor kostnadspost för butikerna.

– Substantiella hyreslättnader är en förutsättning för att många handelsföretag ska överleva krisen. Ytterst är det en fråga om att rädda tiotusentals jobb, säger Karin Johansson.

Handels gemensamma rutiner med anledning av covid-19

Handelns roll är viktig i samhället. Inte minst då vi förser befolkningen med livsmedel och läkemedel, men också för att vi erbjuder alla andra varor som förbättrar livskvalitén för individer. Vi är en bransch som skapar många arbetstillfällen och som finns representerad i hela Sverige. Just nu befinner vi oss i en tid av ovisshet och det är därför viktigt att vi som bransch tar det samhällsansvar vi kan genom att agera på ett organiserat sätt för att minska riskerna för smittspridning av covid-19.

Redan idag har handeln tydliga rutiner i de olika verksamheterna och tar ett stort ansvar för att begränsa smittspridningen och presenterar härmed ett antal riktlinjer. Eftersom situationen ständigt förändras kommer de gemensamma riktlinjerna för handeln att uppdateras allteftersom nya direktiv kommer från regeringen och aktuella myndigheter. Handlare bör därför regelbundet läsa informationen på Svensk Handels webbplats för att se om något har ändrats.

Gemensamma riktlinjer för att undvika trängsel och köbildning i butiker

Mot bakgrund av de allmänna råd som presenterats av Folkhälsomyndigheten rekommenderas såväl butiker som förbutiker vidta följande åtgärder för att minska smittspridningen:

• Sätt upp informationsskyltar om att konsumenter har ett ansvar att hålla avstånd exempelvis vid kassor, förbutik och delikatessdisk.
• Markera avstånd på golvet i butiken så att konsumenten enkelt håller rekommenderat avstånd. Det ska vara minst 1,5 meter mellan markeringarna. Markeringen ska sättas upp vid kassor men även där det behövs i andra delar av lokalen för att undvika trängsel och köbildning. Vanliga platser där det kan förekomma trängsel är vid självscanning, delikatessdisk, kundtjänst och vid utlämning av paket.
• Agera när det utvecklas risk för köbildning i kassan genom att öppna ytterligare kassor eller hänvisa till självscanning om det finns i lokalen.
• Möblera så att det inte uppkommer trängsel.
• Fundera över om det går att slussa kunderna och besökarna i butiken på andra sätt som minskar trängsel. Detta kan exempelvis göras genom pilar och markeringar i golvet, ”genvägar” i butiken, tydligare skyltning om var varor finns.

Särskild vägledning för att efterleva avståndskrav mellan kunder i butik

Som en åtgärd i att minska smittspridningen rekommenderas butiker att upplysa konsumenter och kunder om att hålla avstånd på 1,5 meter till andra personer när de befinner sig i butiken.

Detta genomförs enklast genom:

• Skyltar vid ingången och på andra strategiska platser som informerar kunderna om att hålla avstånd och,
• Information i butikens ljudsystem där konsumenter uppmanas att hålla avstånd.

Vidare bör också butiken informera kunder att tillträde till lokalen kan begränsas i de fall det uppstår trängsel. Om det inte går att hålla 1,5 meters avstånd mellan personerna i lokalen är det för många personer i butiken samtidigt. Eftersom verksamheternas lokaler varierar i utformning och storlek måste denna bedömning göras i varje enskilt fall. Skyltning vid platser där trängsel riskeras är särskilt viktigt.

Fem aktiva åtgärder som bör ingå i verksamhetens rutin

1. Personalen uppmärksammar kunder och konsumenter om ansvaret att hålla avstånd.
2. När avståndet mellan konsumenterna är mindre än 1,5 m tar behörig person beslut om att begränsa tillträdet till butiken.
3. Utse samt dokumentera vem i butiken som har behörighet att bedöma när det bli för trångt och när tillträdet till butiken måste begränsas.
4. Vid behov finns det ett förberett kösystem utanför butiken för att kunna efterleva reglerna om avstånd på 1,5 m i butiken. Även i detta kösystem bör avståndet mellan personerna som står i kön vara 1,5 m.
5. Flytta på inredningen och möblera om i butiken så att fler personer kan vistas i lokalen utan att behöva trängas.

Butik med restaurangverksamhet

Precis som i butikslokalen ska även restaurangverksamheten se till att det inte förekommer trängsel eller långa köer i lokalerna eller i anslutning till dessa lokaler. Efter att Folkhälsomyndigheten föreskrivit att besökare endast får äta och dricka sittandets vid ett bord eller ta med maten för avhämtning, behövs dessa möjligheter tillgodoses. Detta kan enkelt göras genom att ställa upp tillfälliga bord i lokalen. Tänk på avståndet till nästa bord så att gästerna inte sitter för nära varandra.

Särskilda regler för personalutrymmen

Som arbetsgivare har man även ett ansvar för personalen skydd och deras arbetsmiljö. Det är mot bakgrund av detta viktigt att vidta de åtgärder som även minskar sprittspridningen för personalen. Om det är möjligt rekommenderas personalen att arbeta hemifrån. I de fall detta inte är möjligt, så ska arbetsgivaren se till så att arbetet fungerar utan att personalen behöver trängas. Det är därför bra att se över gemensamma utrymmen så som personalrum och matsal och möblera på ett sätt så att avstånd respekteras.

Det är också klokt att se över schemaläggning så att personalen inte samlas fler än nödvändigt på frukostar, luncher och fikor. Försök sprida ut så att anställda kan ta del av personalutrymmena vid olika tider.

Om arbetsgivaren exempelvis erbjuder måltider på arbetstid kan det även vara klokt att se över hur maten serveras exempelvis om man kan undvika självplock och bufféer då detta i högre grad riskerar köbildning och trängsel.

Gällande städrutiner bör dessa även uppgraderas när det kommer till personalutrymmen.

Om möjligt bör även personalen duscha och använda omklädningsrum i mindre utsträckning än vanligt. I de fall det går bör ombyten och duschar ske i hemmiljön.

Vägledning om hur butiken kan hjälpa konsumenter att leva upp till folkhälsomyndighetens råd

• Informera genom skyltning i butik om god handhygien enligt Folkhälsomyndighetens råd.
• Informera genom skyltning att hålla avstånd till andra konsumenter, kunder och personal i butiksmiljön.
• Placera ut, om lämpligt, handdesinfektion till konsumenterna i butiken. Detta kan förslagsvis finnas vid entrén och på platser i butiken där det förekommer lösviktsförsäljning, exempelvis frukt- och grönavdelningar, och bake-off.

Övriga åtgärder och rekommendationer som kan förbättra rutiner gällande rengöring och personlig hygien

För att ytterligare minska smittspridningen kan butiker förbättra sina rutiner gällande rengöring och personlig hygien hos de anställda. Förslag på åtgärder som kan genomföras:

• Se över befintliga städrutiner, och se om dessa bör genomföras med ökad frekvens under öppettiderna.
• Vid behov, kan desinfektionsmedel användas som en extra försiktighetsåtgärd.
• Det kan behövas extra noggrann rengöring av ytor som många kunder kommer i kontakt med.
• Regelbunden rengöring av kortterminaler.
• Om det finns en kundtoalett i butikslokalen bör den rengöras med ökad frekvens. Detta gäller även för personaltoaletter.
• Förslagsvis rengörs även andra personalutrymmen, som fikarum, omklädningsrum och matsalar med ökad frekvens.
• Annan digital utrustning, så som handdator och telefoner, som används regelbundet ska också rengöras mer frekvent. Förslagsvis vid varje överlämningstillfälle.

Rutiner vid varumottagning

• Vid överlämning av frakt och följesedlar ska alla inblandade tänka på att hålla avstånd.
• För att minska smittspridning så kan handskar användas under arbetsmomentet, som byts ut när andra arbetsuppgifter påbörjas.
• När truckar och andra arbetsredskap har använts av extern personal eller lastbilschaufförer så rengör dessa noggrant.

Särskilda rutiner för de anställda som hanterar livsmedel

Medarbetare som hanterar öppna livsmedel ska tvätta händer inför arbetet påbörjas och så ofta det behövs enligt befintliga rutiner. Så ofta det behövs ska under rådande situation tolkas som mycket ofta.

Befintliga regler säger att medarbetare ska byta handskar ofta om de arbetar med öppna livsmedel. För att ytterligare skärpa hanteringen rekommenderas medarbetare att:

1. byta engångshandskar efter varje tillfälle då öppna livsmedel hanteras
2. efter handtvätt
3. vid hantering av en ny sorts råvara
4. vid en ny arbetssyssla.

Beloppsgränsen för att ”blippa” ditt köp höjs till 400 kronor

– Att blippa ditt köp är snabbt, smidigt och uppskattas av många kunder. Svensk Handel välkomnar förändringen, säger Bengt Nilervall, betalansvarig, Svensk Handel.

I dag görs cirka 85 procent av köpen i handeln med kort, och en snabbt växande andel av dessa sker genom en så kallad kontaktlös betalning.

Vad händer om du tappar bort ditt kort?

En fråga som Svensk Handel ofta får rör säkerheten kring kontaktlösa betalningar. Vad händer om du tappar bort ditt kort? Som en säkerhetsåtgärd finns det en begränsning för hur stort ditt köp kan vara, samt hur många gånger du kan blippa ett kort innan kod måste anges.

Förändringen träder i kraft 17 april och Svensk Handel uppmanar handlare att kontakta sin kortinlösare och kortterminalsleverantör för mer info och eventuell uppdatering.

Folkhälsomyndighetens föreskrift och allmänna råd om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19

Butiker, köpcentrum och gallerior bör också ta fram alternativa lösningar till kassaköer eller anvisa hur långt kunderna kan stå mellan varandra.

Allas ansvar att förhindra vidare smitta av covid-19

Nya riktlinjer har kommit från Folkhälsomyndigheten gällande allas ansvar att förhindra vidare smitta av covid-19. Den föreskrift som presenterades den 1 april 2020 tar stöd i smittskyddsförordningen. Enligt Smittskyddslagen har var och en ansvar att medverka till att smittspridningen av smittsamma sjukdomar förhindras och att den enskilde vidtar de åtgärder som krävs för att skydda andra mot smittrisk. Föreskriften träder i kraft 1 april 2020 och gäller fram till den 31 december 2020. Folkhälsomyndigheten har dock tagit höjd för att förändringar angående om hur länge föreskriften kommer gälla kan bli aktuella.

Inledningsvis konstateras att alla verksamheter i Sverige, oavsett om det är en offentlig verksamhet så som statlig myndighet eller kommunal verksamhet, regioner eller föreningar, så ska Folkhälsomyndighetens rekommendationer efterlevas och respekteras. Dessa rekommendationer berör således också handeln.

Särskilda åtgärder som berör handeln

Folkhälsomyndigheten presenterar vissa åtgärder som bör vidtas för att minska smittspridningen. För att minska smittspridningen inom handel bör verksamheterna:

1. Sätta upp information till besökare, personal och kunder.
2. Markera avstånd på golvet vid köer.
3. Möblera på ett sätt som undviker trängsel.
4. Begränsa så att inte flera personer kan samlas i trånga utrymmen.

Andra åtgärder som kan vidtas är att erbjuda handsprit till kunder och personal. Om det finns ett behov för detta avgörs beroende på vilken typ av verksamhet det är.

I de allmänna råden, uppmanas personer över 70 år och personer från andra riskgrupper att undvika handla i butiker som apotek och livsmedelsbutiker, eller vistas på andra platser där människor samlas. Detta kommer givetvis få inverkan på handeln. Det kan med andra ord vara klokt att se över hur detta kan lösas genom exempelvis e-handel och hemleveranser.

Kunden har också ett ansvar

Vidare fastslås det att det i föreskriften att affärer, köpcentrum, varuhus, butiker och likande verksamheter ska begränsa antalet kunder som vistas i butiken och ta fram alternativa lösningar till kassaköer alternativt visa med hjälp av markeringar hur långt kunderna bör stå mellan varandra.

Reglerna medför inga sanktioner för den enskilde som bryter mot rekommendationen, däremot är det en skyldighet att ta ansvar för att smittan inte sprids. Detta ansvar gäller även för den enskilde kunden och besökaren som har ett eget ansvar att hålla avstånd till andra kunder i exempelvis butiker, köpcentrum och varuhus.

Svensk Handel har en löpande dialog med FHM och kommer uppdatera informationen löpande om mer detaljerad information presenteras.

Import via e-handelsplattformar till nackdel för både konsumenten och e-handeln

Trots att tillväxten inom e-handeln är fortsatt stark finns det utmaningar med orättvisa regelverk som drabbar såväl konsumenter som handelsföretag i Sverige.

E-handelsplattformar behöver ta ansvar

EU-kommissionär Margrethe Vestager leder det viktiga arbetet med den nya digitaliseringsstrategin för Europa. För att värna konsumentens säkerhet, och undvika att mindre e-handelsföretag konkurreras ut av gigantiska e-handelsplattformar som Wish, Amazon och Alibaba, måste strategin säkerställa att e-handelsplattformar tar ett aktivt ansvar för produkterna som de förmedlar.

Handeln är idag internationell och svenska konsumenter kan med några knapptryck handla från i princip hela världen. Tyskland, Storbritannien, Kina och USA ligger i topp när den svenska konsumenten e-handlar från utlandet. Vi ser också hur en snabbt växande del av köpen sker från e-handelsplattformar som med sitt enorma utbud har reformerat detaljhandeln för konsumenten. Varje dag flödar cirka 30 000 privatimporterade paket från e-handelsplattformar in till Postnords terminal på Arlanda. 30 000 paket som via en egen gräddfil hamnar i händerna på svenska konsumenter utan att myndigheterna har några effektiva möjligheter att bedriva kontroll och tillsyn av varorna.

Ansvaret för produktsäkerheten hamnar på köparen

Plattformarnas snabba tillväxt har även gjort att aktörer som Wish, Amazon och Alibaba tillhör de mäktigaste spelarna inom detaljhandeln. Är du stor och stark måste du också vara snäll och schyst. Idag snedvrids konkurrensen till plattformarnas fördel på bekostnad av svenska handelsföretag. Företagens viktiga arbete med att säkerställa att varorna som de säljer följer regler för produktsäkerhet, kemikalieinnehåll, producentansvar och konsumenträtt kostar givetvis pengar, en kostnad som plattformsaktören inte behöver ta.

Få svenska konsumenter känner idag till att de agerar privatimportör – och därigenom bär ansvar för att produkten är säker – när de handlar från länder utanför EU via en e-handelsplattform. En rapport från Handelsrådet visar att det finns ett stort hål i det europeiska regelverk som ska garantera säkerheten för konsumenter. Det är i praktiken omöjligt för svenska myndigheter att bedriva en effektiv kontroll av tillverkare utanför EU, vilket gör att en snabbt växande handel från e-handelsplattformar i princip är oreglerad. Konsumenten riskerar att köpa en vara som inte fungerar eller är direkt farlig.

Elprodukter kan vara direkt farliga att använda

Elsäkerhetsverket har exempelvis undersökt tio USB-laddare som alla köpts in från Wish. Resultatet var nedslående, samtliga tio laddare visade sig ha sådana brister att de var direkt farliga att använda. Kunder som köper laddarna står utan skydd om något skulle hända. Dessutom har Kemikalieinspektionens tillsyn visat att varor som köpts från e-handlare utanför Europa innehåller förbjudna ämnen i högre utsträckning än bland europeiska företag.

Kan vi då vara säkra på att varor som handlas från svenska handelsföretag alltid är bättre, frågar sig säkert vissa. En viktig skillnad är att svenska myndigheter har möjlighet att bedriva kontroll och tillsyn av varorna. Skulle konsumenten drabbas bär också det svenska företaget i fråga ansvar. Däremot har myndigheterna inom EU inga praktiska möjligheter att effektivt stoppa farliga varor som direktimporteras från länder utanför EU. Detta kryphål måste täppas till.

Därför är det angeläget att EU:s nya digitaliseringsstrategi moderniserar lagstiftningen och säkerställer att e-handelsplattformar tar ett aktivt ansvar för produkterna som förmedlas via deras sajter. Det skulle stärka konsumentsäkerheten och ge svenska handelsföretagen möjlighet att konkurrera på lika villkor.

Karin Johansson, vd Svensk Handel

70.000 handelsjobb riskerar att försvinna – kraftfulla åtgärder krävs

Coronautbrottets följdverkningar slår med full kraft mot handeln. I butikshandeln riskerar 40.000 arbetstillfällen att försvinna.

Bland partihandlarna, som bland annat förser detaljhandeln och industrin med varor, är situationen också pressad. I förlängningen hotas också möjligheterna att leverera till offentlig sektor. I partihandeln medför den minskade försäljningen att 30.000 jobb är hotade. Det innebär att totalt 70.000 jobb i den svenska handeln är i farozonen.

– Handeln får betala ett mycket högt pris för bekämpningen av coronaviruset. För varje dag som ökenvandringen pågår kommer företag att slås ut. För att rädda företag och jobb behövs kraftfulla åtgärder som snabbt sänker företagens kostnader, säger Karin Johansson, vd på Svensk Handel.

Kraftfulla åtgärder krävs

Svensk Handel anser att kraftfulla åtgärder måste nu snabbt sättas in för att möta företagens likviditets- och kostnadskris. I annat fall kommer den samhällsekonomiska kostnaden att bli än större i form av bland annat arbetslöshet, konkurser, tomställda lokaler, försvagade fastighetsbolag och en försämrad varuförsörjning.

Statlig lånegaranti och överbryggningslån måste till för att säkra att Riksbankens 500 miljarder också når handelns små företag. Möjligheten till retroaktiv återbetalning till skattekontot måste träda ikraft så snart som möjligt.

– Regeringens krispaket har rätt inriktning, men merparten av åtgärderna når inte fram till handelns företag. Likviditetsbristen är akut för många företag eftersom presenterade åtgärder inte gett effekt, det behövs nu även kraftfulla åtgärder som snabbt sänker handlarnas kostnader, säger Karin Johansson.

”Fastighetsägare måste ta sin del av bördan”

Näst efter personalkostnader är hyreskostnaden den största utgiften för handlarna.

– Landets fastighetsägare måste ta sin del av bördan i den kris vi går igenom. Det handlar i första fasen om en period av hyresfrihet och därefter minskade hyreskostnader. Läget är akut och det finns ingen tid att förlora, säger Karin Johansson.

Svensk Handel anser också att reformen om korttidspermittering måste utvidgas till att omfatta hela arbetstiden för de anställda.

– Jag upplever att Sverige för närvarande ligger efter andra länder beträffande krisåtgärder som substantiellt sänker företagens kostnader, eller ger kontanta stöd. I kombination med att de likviditetsfrämjande åtgärderna ännu inte fått någon effekt gör detta att läget är mycket allvarligt, säger Karin Johansson.

Därför anser Svensk Handel att fler förslag snabbt måste komma upp på den politiska dagordningen och skyndsamt genomföras. Det kan handla om nedsatta, eller efterskänkta arbetsgivaravgifter. Det kan också handla om temporära kontantstöd som är kopplade till storleken på företagens minskade omsättning.

Svensk Handels krav på fastighetsägarna

Likviditeten bland många sällanköpshandlare är akut hotad. För att verksamheten i sällanköpsvaruhandeln ska kunna upprätthållas krävs följande åtgärder av fastighetsägarna:

• Hyresfritt under den mest akuta perioden följt av en upptrappning av hyran alternativt ren omsättningshyra, det vill säga ingen minimihyra ska utfalla, tills situationen har stabiliserats. Omsättningshyran ska grundas på den faktiska försäljningen.

• Flexibla och valfria öppettider, för hyresgästen, mot bakgrund av minskade kundflöden och personalsituation.

• Vitesklausulen avseende öppettider ska inte tillämpas.

• Eventuella ökade kostnader för hyresvärden i köpcentrum och gallerior i samband med coronaviruset får inte slås ut på gemensamhetskostnaderna.

• Marknadsföringsbidraget i köpcentrum och gallerior bör avskaffas.

• Månatlig debitering i efterskott förordas.

• Eventuella kostnadsreduceringar eller lättnader som utges av staten till hyresvärdar avseende kostnader som betalas av hyresgäster, ska få fullt genomslag på hyresgästnivå.

De ovan angivna åtgärderna ska ses som temporära och kräver inga nya avtal. Ytterligare åtgärder kan dock komma att krävas i enskilda fall.

Läs mer: Minskade hyreskostnader nödvändigt för att rädda butikshandeln

Ett extraordinärt läge kräver extraordinära lösningar. Vi vädjar till landets fastighetsägare att göra vad de kan för att stötta handlarna i den utsatta situation som råder. Vi har ett gemensamt intresse av att butikerna klarar sig igenom stålbadet som coronaviruset innebär.

Stockholm, 19 mars 2020

Karin Johansson, vd Svensk Handel

Liten ökning för kläder medan skor halkar efter

Kommentarer från Svensk Handel Stil

– Klädhandelns ökning beror till stor del på företagens e-handelstillväxt. De fysiska butikernas försäljningsökning landar på mindre än en halv procent, säger Mikael Sandström, branschordförande för Svensk Handel Stil. Även om januari är en reamånad med låga marginaler är klädbranschen inte bortskämd med ökningar, fortsätter han.

– Det ser desto dystrare ut för skohandeln, som tappade hela 12,2 procent i januari. Om man bortser från aktörernas e-handel landar siffran istället på mer än minus 14 procent. Dock var jämförelsemånaden svår då skohandeln ökade med drygt 10 procent i januari föregående år, konstaterar Mikael Sandström.

Alla hjärtans dag – en viktig dag för den svaga försäljningsmånaden februari

I dagligvaruhandeln ger försäljningen av chokladpraliner fördubblade siffror och rosorna innebär en ökning på 55 procent inom kategorin växter. 46 procent, det vill säga nästan varannan dagligvaruhandlare anser att Alla hjärtans dag är viktig för försäljningen, visar Svensk Handels undersökning från 2019.

Försäljningen av blommor, choklad och smycken går starkt i samband med Alla hjärtans dag.

– Försäljningen av blommor, choklad och smycken går starkt i samband med Alla hjärtans dag. Handeln laddar upp med varor och blommor som kan bidra till att visa omtanke till de vi tycker om, säger Johan Davidson, chefsekonom på Svensk Handel.

Drygt fyra av tio, 44 procent, av de som uppmärksammar Alla hjärtans dag planerar att köpa en present till sin partner. Tre av tio, 33 procent, tänker laga en extra fin middag. Och två av tio, 19 procent, planerar ett restaurangbesök.

Fler yngre uppmärksammar Valentines day

De yngre målgrupperna uppmärksammar Alla hjärtans dag i större utsträckning än de äldre. Sex av tio bland 18-25 åringarna planerar inför dagen, jämfört med endast cirka tre av tio bland de som är över 50 år.

Men, trots att Alla hjärtans dag ger handeln ett visst uppsving är försäljningen under veckan cirka fem procent lägre än under en genomsnittlig vecka under året.

– Även om Alla hjärtans dag ger vissa delbranscher en rejäl försäljningsskjuts – inte minst blomsterhandeln – är dagen inte av avgörande betydelse för handeln som helhet. Alla hjärtans dag ändrar inte på det faktum att februari är årets svagaste försäljningsmånad för detaljhandeln, säger Johan Davidson.

Män och kvinnor firar olika

Alla hjärtans dag återspeglar för övrigt en viss uppdelning i könsrollerna. Fler män än kvinnor köper present till sin partner och fler kvinnor än män står för middagen hemma. Två av tio kvinnor, det vill säga 22 procent av kvinnorna, planerar att köpa en present till någon annan än sin partner, bland männen är motsvarande siffra en av tio – 9 procent.

Nu kommer plastpåseskatten – detta gäller

Skatten är inte differentierad, det vill säga den gör ingen skillnad på vanligt plast och förnyelsebar eller återvunnet plast, vilket Svensk Handel kritiserat. Handelsföretagens arbete med att ta fram mer miljövänliga påsar ignoreras härmed. Handeln har dessutom, genom egna initiativ, lyckats minska på användningen av plastpåsar. Svensk Handel anser även att skattens miljöeffekter är för diffusa.

I medierapporteringen kring beslutet att införa skatt på plastbärkassar respektive små påsar (upp till 7 liter) så har olika datum för lagstiftningens ikraftträdande cirkulerat. Det beror på att lagstiftningen kommer att införas stegvis. Följande gäller:

Skatten på påsar införs i två steg – 1 mars och 1 maj

1 mars: Lagstiftningen träder delvis i kraft. Du som handlare har i denna fas möjligheten att registrera dig som lagerhållare Att vara lagerhållare är en speciallösning som betyder att du kan hålla ett obeskattat lager plastpåsar och skatten tillämpas först vid det tillfälle då plastpåsarna tas i bruk. Till exempel hamnar ute i butiken.

1 maj: Resterande lagstiftning träder i kraft, vilket inkluderar kravet att ta ut en skatt på kassar/påsar som sätts på marknaden efter detta datum. De kassar respektive påsar som finns på den svenska marknaden innan 1 maj 2020 är härmed inte föremål för beskattning.

Handelns utsatthet för butiksstölder ökar

Svensk Handels Trygghetsbarometer för fjärde kvartalet 2019 visar att nästan fyra av tio handlare (38 %) drabbats av en butiksstöld den senaste veckan. Motsvarande siffra för det tredje kvartalet var 27 procent.

– Idag är det i princip riskfritt att stjäla från en butik. Även i de fall som handlaren anmäler en stöld med god bevisning läggs oftast ärendet ned redan innan bläcket hunnit torka. Mängdbrotten som sker i butik är en inkörsport till grövre brottslighet och måste tas på större allvar, säger Per Geijer, säkerhetschef på Svensk Handel.

Nästan var tionde butik (9 %) anger dessutom att de drabbats för hot eller våld i samband med en stöld den senaste månaden, och drygt var femte butik (21 %) har varit utsatt för hot eller våld vid andra tillfällen än vid en stöldsituation.

Säkerhetsindex ökar med fyra procentenheter
Ökningen av andelen butiksstölder gör att Trygghetsbarometerns sammanfattande Säkerhetsindex (avser fråga 1-4 i tabellen) för fjärde kvartalet 2019 ökar med fyra procentenheter till 43 procent.

Räknas även utsattheten för bedrägerier med (fråga 5) har nästan varannan handlare (47 %) varit utsatta för brott den senaste månaden.

– Brotten som drabbar handeln ligger på oacceptabelt höga nivåer och hotar på vissa håll rent av butikers överlevnad. Justitieministerns besked om att regeringen vill införa ett tillträdesförbud är angeläget och ett av flera viktiga steg som måste tas för att stävja kriminaliteten, säger Per Geijer.

Undersökningen i sin helhet finns bifogad.

Modehandlarnas e-handelsförsäljning ökade rejält

Svensk Handel Stil har låtit göra en undersökning gällande hur försäljningen hos traditionella butiksaktörer inom kläder och skor, både fysiska butiker och e-handel, har utvecklats hittills i årets julhandel (1 december till och med 18 december 2019).

Mätningen visar att försäljningen av kläder har minskat med 0,7 procent och att försäljningen av skor har minskat med 1,7 procent jämfört med samma period föregående år. Siffrorna avser försäljningsutvecklingen i jämförbara fysiska butiker och i löpande priser.

* Helårsprognosen bygger på prognosen för decemberförsäljningen 2019. 

Kommentarer från Svensk Handel Stil

– Så fick vi svar på varför e-handelsförsäljningen var så svag i november; den exploderade i december. Eftersom Black Friday låg så sent i år skedde en del av försäljningen i början av december, säger Mikael Sandström, ordförande för Svensk Handel Stil. Om man bara tittar på den fysiska handeln skulle försäljningen ligga på minus 4-5 procent för kläder och minus 7-8 procent för skor.

– Det är vanskligt att sia om försäljningen de närmaste dagarna och i mellandagarna i de fysiska butikerna. Dagarna före jul ligger dock perfekt för försäljningen med en klämdag den 23 december och ett lagom antal öppna dagar i mellandagarna där många tagit långledigt. E-handeln är heller inget alternativ nu eftersom leveranserna inte hinner fram till julafton och historiskt sett är mellandagarna bra för de fysiska butikerna, menar Sandström.

– Sammantaget tror jag att den fysiska handeln revanscherar sig och att den totala decemberförsäljningen landar på 0-2 procent för kläder och minus 2-3 procent för skor, säger Mikael Sandström.

Relaterat

Presskontakt

Svensk Handels pressjour

Skicka e-post

Mikael Sandström, branschordförande Svensk Handel Stil, 070-564 03 80

Maria Sandow, kanslichef Svensk Handel Stil, 070-794 87 18

Svensk Handels pressjour, 010-471 86 50

Tolv år med årets modejulklapp

Årets modejulklapp har korats sedan 2008. Här har ni samtliga vinnare.

2019 – Loungewear
De nya mysplaggen funkar både hemma och blir ett ställningstagande på stan

2018 – Sneakern
Gärna klumpig och ”chunky”, är hetare än någonsin

2017 – Fuskpälsen
Värmer och är snäll mot både djur och människa

2016 – Bomberjackan
Tuff klassiker som inspirerar till mängder av varianter på den midjekorta jackan

2015 – Ponchon
Ett suveränt plagg både på jobb och fritid, värmer nu frusna nordbor året om.

2014 – Hatten
Återtog förlorad mark bland både män och kvinnor som tröttnat på keps och mössa.

2013 – Lättviktsjackan
Fylld med dun eller superlätt isolermaterial, formligen exploderade i modet. Och de finns kvar.

2012 – Galoscher
I glada färger började synas i gatubilden. Ett bra sätt att skydda sina skor och samtidigt vara moderätt.

2011 – Tröjan
Blev julens storsäljare. V-ringat och ovanligt mycket stickat i modebilden.

2010 – ”Den nya” herrskjortan
Satte fart på försäljningen, med avvikande färg, gärna i mönster, på insidan av krage, manschett och knappslå.

2009 – Halsduken
Värmde och fick ett uppsving i modet, inte minst på herrsidan.

2008 – Pyjamasen
Gjorde come-back, nu i delad form – killar sov i byxorna, tjejen i skjortan.

Maria Sandow

Kanslichef Svensk Handel Stil / Näringspolitisk expert, Stockholm

010-47 18 639

Skicka e-post

Modehandeln tappade i november

Kommentarer från Svensk Handel Stil

– Förra året tappade modehandeln försäljning i november och så även i år. Det är framförallt skohandeln som haft det kämpigt i år, konstaterar Mikael Sandström, branschordförande för Svensk Handel Stil. Även om tappet på 0,5 procent för skohandeln kan tyckas litet så måste det ställas i ljuset av förra årets november som visade minus 12,9 procent.

– Det verkar som om det är Black Friday-fenomenet med Black Weekend och Black Week som gått sämre i år för aktörerna som främst har fysiska butiker. Samtidigt ska man dock notera att söndagen i Black Weekend inföll i december i år.

– Klädföretagens e-handel visade ovanligt nog ett större minus än den fysiska handeln i november. För skor gäller det omvända då näthandeln förbättrade siffrorna något.

– Hur decemberförsäljningen kommer att arta sig är naturligtvis svårt att sia om men en fördel är att julafton ligger på en tisdag i år, vilket gör att måndagen blir en klämdag med stor försäljning i den fysiska handeln, säger Mikael Sandström.

Replik: ”Handeln ska inte betala notan för hanteringen av kontanter”

Svensk Handel anser, likt Björn Eriksson, att det är rimligt att bankerna tar ett större ansvar för att säkra tillgången på kontanter. Däremot kan det aldrig vara upp till enskilda företag i handeln att upprätthålla kontanthanteringen i landet. Om ansvariga politiker anser att möjligheten att betala med kontanter är en nödvändig samhällsservice måste de också vara beredda att ta ansvar – såväl operativt som finansiellt.

I tider där kollektivtrafik, P-automater och restauranger i snabb takt blir helt kontantfria fortsätter en klar majoritet av landets butiker att acceptera våra sedlar och mynt. En undersökning bland Svensk Handels medlemmar visar att, i princip samtliga matbutiker, och 82 procent av butikerna inom sällanköpshandeln tar emot kontanter. Handlarna är ytterst lyhörda och kommer att hantera kontanter så länge som kunderna vill betala med dem.

När antalet sedlar och mynt blir allt färre ökar också kostnaden för handlaren att hantera kontanter

Det är dock viktigt att vara medveten om att det finns en annan sida av myntet. Minskningen av kontanter i butikerna är en viktig orsak till att rånen som drabbar handeln och dess personal har blivit färre, något som bidrar till att skapa en tryggare vardag för de som arbetar i handeln. Detta har fått fackförbundet Handels att driva på för att handeln ska bli helt kontantfri.

I många butiker står kontanter för en försvinnande liten del av transaktionerna. Kortköpen dominerar och snart kommer Swish att vara tillgängligt i den fysiska butikshandeln. När antalet sedlar och mynt blir allt färre ökar också kostnaden för handlaren att hantera kontanter. Beställa växelkassa, hantera mynt, räkna dagskassan och se till att en värdetransport tar hand om kontanterna vid dagens slut tar tid och blir allt dyrare för varje år.

När kontanterna minskar kan det rentav vara en förlustaffär för många handlare att hantera kontanter. Det finns många, som med goda skäl, anser att det är nödvändig samhällsservice att kunna handla med sedlar och mynt i hela Sveriges avlånga land. Men om det ska vara möjligt måste ansvariga politiker säkra kontanthanteringens finansiering. Det kan aldrig vara handlarens uppgift att bära den kostnaden.

Bengt Nilervall, Svensk Handel